Nu kan Sergels torg lyftas till gatunivå

(artikeln är ursprungligen publicerad i magasinet Fastighetsvärlden nr 9/2017)

Det händer mer i city just nu än det gjort någon gång sedan Norrmalmsregleringen.

AMF Fastigheter bygger om hela Galleriankvarteret, Vasakronan gör om Sergelhuset efter SEB:s flytt, Pembroke laddar för att bygga ett nytt Passagenhuset och ADIA planerar för att lyfta Sturekvarteret.

Stockholms stad håller dess-utom sedan 2012 på att byta tätskikt vid Klarabergsgatan och Hamngatan. Totalt handlar det om gatuarbete i ett område på 31 000 kvm. Och SL ska förlänga spårvagnen från NK till Continentalhuset för att där knytas ihop med övrig spårbunden trafik. Anslutningen där ska vara klar våren 2019.

Även glasobelisken i Sergelfontänens mitt har rustats upp.

Men betydligt större och mer iögonfallande saker kan vara på väg att hända med själva Sergels torg. Smått historiska sådana.

Enligt Fastighetsvärldens källor arbetar Stockholms stad med att se över förutsättningen för att däcka över Sergels torg, alltså höja upp torget till gatuplan.

Tidpunkten anses lämplig på flera sätt.

Dels det aktuella läget där fordons-trafiken till följd av alla byggarbeten i närområdet har fått vänja sig vid att ta sig fram på andra vägar – och det anses fungera utmärkt. Dessutom är det bestämt att Klarabergsgatan ska bli bilfri bort till ”Centraltorget” där det ska bli en ny huvudingång för ett nytt stationshus. Åt andra hållet, på Hamngatan, finns ett förslag att förbjuda privatbilism fram till Norrlandsgatan.

Dels har tiden hunnit ifatt lösningen för Sergels torg. Förslaget med ett nedsänkt torg där bilarna åkte ovanför kom 1957, i en tid när bilen stod fokus. En av hjärnorna bakom cirkulationsplatsen, torget och området därikring var arkitekten David Helldén.

Men det finns klara hinder. Sedan år 2000 ingår Sergels torg i en miljö av riksintresse för kulturmiljövården. Det lär ge upphov till protester och strid inför valet.

Att ge gångtrafikanter och cyklister mer utrymme har stått högt på trafikborgarrådet Daniel Helldéns (MP) agenda under mandatperioden.

Politikern Helldén är för övrigt kusinbarnbarn till arkitekten Helldén.

Att behålla det klassiska storskaliga triangelmönstret anses som en självklarhet om torget lyfts upp till gatunivå. Vad den undre ytan skulle kunna användas till är oklart. Kulturhuset skulle kunna ta del av mer lokaler. I övrigt är det i första hand butiker som är aktuella – som en fortsättning på Sergelgången och även på de butiksytor som finns i Åhléns nedre plan där bland annat Hemköp, Systembolaget och Urban Deli huserar.

Diskussionen om hur torget ska se ut har funnits tidigare. I slutet av 1990-talet stod följande i stadens budget: ”Sergels torg ska ligga i marknivån”. Otydliga budskap slutade i politisk pajkastning. Det talades om folkomröstning, men inget hände då.

Dåvarande stadsbyggnadsborgarrådet Mikael Söderlund (M) berättar nu för Fastighetsvärlden:

– Det var ett riktigt bra projekt som vi drev fram, med en suveränt duktig brittisk arkitekt. Tyvärr rann allt ut i sanden efter att bland annat Folkpartiet hoppat av överenskommelsen, säger Söderlund.

Folkpartiet Stockholm, i dag Liberalerna, leddes då av nuvarande partiledaren Jan Björklund. Söderlund, nu rådgivare vid Sthlm Urban Advisors, är dock inte i nuläget lika optimistisk till genomförandet av att lyfta upp torget.

– Den processen skulle inletts för flera år sedan när man började arbetet med ytskikten och spårvagnen. Men man tog inte chansen då.

Att dessutom Kulturhuset/Stads-teatern byggs om och är stängd under hela 2019 och halva 2020 hade gett ytterligare ett fönster för att bygga.

– När Sergels torg byggdes resonerade man så att människor skulle vara under jord och bilar ovan jord. I dag är det ju helt annorlunda och den utvecklingen blir allt tydligare, konstaterar Söderlund.

Senare har det skett en större inglasning av Sergelgången som påbörjades 2003 och stod klar 2014. Det var ett samarbetsprojekt mellan Stockholms stad och AMF Fastigheter, Hufvudstaden, AP Fastigheter och Vasakronan.

Vad som nu sker i frågan är oklart. Enligt uppgift till FV finns det en fastighetsägargrupp som är informerad och några av stadens absolut högsta tjänstemän arbetar med frågan.

Av det lilla material som finns -offentligt är en motion från Erik Slott-ner (KD) som lyder ”Levande–gör Sergels torg”. Borgarrådet Helldén svarade: ”Frågan om Sergels torgs förändring kommer att hanteras inom Vision för city”, men han -konstaterade att han delar motionärens mening om att Sergels torg är i behov av förändring. KD-politikern fick stöd av Moderaterna och Liberalerna. De tyckte att svaret var alltför försiktigt, och gav förslaget att ”lyfta Plattan till gatunivå och därmed bli en integrerad del med övriga staden”.

Fastighetsägare runt Sergels torg är AMF Fastigheter (Femte Hötorgsskrapan), Vasakronan (projektet Sergelhuset, där SEB tidigare var hyresgäst), Stockholms stad (kulturhuset/stadsteatern), Stena Fastigheter och AFA Fastigheter (längs Drottninggatan, vid trappan ner till torget), Ramsbury (Åhlénshuset och även huset på östra sidan av Drottninggatan) och Axfast (vid Sergelgatan).