Så vill Vasakronan lyfta Sergelstan
Vasakronan planerar för ett större lyft av Sergelgatan. Den smådöda gatan ska åter blomstra av liv. Bolaget planerar bland annat att skapa en ny förbindelsegång för närservice genom de fyra första Hötorgsskraporna samt utöka restaurangutbudet.
Närområdet år för år:
1882 Första delen av Pub öppnar vid Hötorget
1884 Saluhallen Hötorgshallen öppnar
1926 Konserthuset invigs
1958 Nya Hötorgshallen invigs
1959 Nya Hötorgscity invigs
1960 Hötorgshus 1 (närmast konserhuset/Hötorget) invigs
1962 Hötorgshus 2–4 invigs
1966 Hötorgshus 5 (närmast Sergels torg) invigs
1966 Sergelgatan invigs som en av Sveriges första gågator
1995 Filmstaden Sergel öppnar (ersätter mindre Sergelteatern)
1995 AMF köper Femte Hötorgshuset från staden för 450 mkr
2001 Vasakronan köper tre Hötorgshus (andra, tredje och fjärde) från Förenade Liv för 1,95 mdr
2003 Vasakronan köper första Hötorgshuset i en bytesaffär
2015 Sergelterrassen återöppnas vintertid
2016 Haymarket by Scandic öppnar
Källa: Fastighetsvärlden
(artikeln är ursprungligen publicerad i magasinet Fastighetsvärlden nr 7/8 som innehåller temat Arkitektur och stadsplanering).
Den 250 meter långa gatan mellan Hötorget och Sergels torg i centrala Stockholm var en av Sveriges första gågator när den stod klar 1966 efter att de fem Hötorgsskraporna på gatans östra sida invigts en efter en.
Det blev snabbt en populär och självklar mötesplats bland stockholmare och turister. Närliggande Hötorget och Pub-huset var ju sedan tidigare välkända. Men nu hade Stockholm moderniserats – och inte minst uppmärksamheten kring alla protester mot rivningarna hade skapat extra nyfikenhet. Kaffeserveringar fanns ute på gatan, och det fanns populära terrasser på båda sidorna. Ett antal gångbroar ovanför gågatan band ihop de båda sidornas terrasser. Folkmyllret hade intagit platsen.
Målsättningen var att erbjuda öppenhet, men det ledde senare till vandalism under sena kvällar och nätter när de folktomma terrasserna i stället blev perfekta mötesplatser för missbrukare och andra kriminella som kunde driva sin verksamhet i det dolda – i bästa läge. Det positiva intrycket av platsen krackelerade. Tjänstemän och politiker från Stockholms stad, polisen och fastighetsägarna gav upp – och stängde terrasserna.
Först 2015 sommaröppnade Vasakronan delar av terrassen på tredje våningsplanet vid Hötorgshusen på prov genom att lyfta upp foodtrucks på taket, och det arrangerades även diverse event. Då hade terrassen varit stängd i 40 år. Därefter har bolaget fortsatt med sommarsatsningen.
Men Fastighetsvärlden kan nu berätta att Vasakronan har stora visioner för området.
– Ägarbilden ser annorlunda ut nu jämfört med när beslutet togs att stänga ner terrasserna och minska satsningarna. Det är en fördel om man som vi nu äger fyra av höghusen, säger Ronald Bäckrud, regionchef Stockholm vid Vasakronan.
Bolaget äger de fyra första höghusen medan AMF Fastigheter äger det femte på den södra sidan av Mäster Samuelsgatan, vid Sergels torg.
Det Vasakronan planerar för är bland annat:
- Ett helt våningsplan (våning 2) med närservice i form av mat- och mötesfaciliteter, som främst riktar sig till kontoren i city.
- Tydligare entréer för de cirka 2.500 personer som jobbar i höghusen. Den ena entrén mellan första och andra hötorgsskrapan, och den andra i fjärde huset, ut mot Mäster Samuelsgatan.
- Fler butiker med entréer direkt ut mot Sergelgatan.
- Ett större utbud av restauranger och kaféer.
I planerna ingår också att glasa in utrymmet mellan de båda första höghusen vilket inte är någon helt ny tanke. Den var nära att genomföras i början av 90-talet, men ägarbyten och tuffare ekonomiska tider stoppade projektet. En trevligare tunnelbaneuppgång skulle nog dessutom uppskattas av många. SL Fastigheter har till exempel framgångsrikt byggt om den centrala uppgången för Hötorgsstationen.
Egentligen finns det redan i dag en gång mellan andra och fjärde skrapan även om den är dold mellan två av husen och sällan används. Den tas nu bort. Att placera den på andra våningsplanet frigör dessutom ytor för entréplanet.
– Det finns 52 000 kvadratmeter kommersiella lokaler i husen. I anslutning till den nya gången får vi möjligheter att erbjuda hyresgästerna bättre service i form av till exempel konferensytor, gym och restauranger, säger Ronald Bäckrud.
Att skapa två tydliga entréer till de fyra höghusen, en i norr och en i söder skulle enligt Bäckrud förenkla för besökare som i dag ibland har svårt att hitta rätt. Det skulle bli en tydlig entré från Mäster Samuelsgatan, som är upphöjd över Sergelgatan, där det i dag finns en mindre entré till fjärde höghuset. Därifrån är det nära till T-centralen och kopplingen till centralstationen är enkel.
Den andra entrén är tänkt att placeras invändigt i den del som planeras att glasas in mellan hötorgshus ett och två.
Det finns även funderingar kring vad man kan göra av själva Sergelgatan.
– Det är en riktigt bra plats, med stora flöden av människor dagtid, men få stannar till.
Jämförelsen med parallella Drottninggatan är slående och utvecklingen för Sergelgatan har varit allt annat än smickrande.
På sen kvälls- och nattetid vilar Sergelgatan ofta öde, oavsett om det är vardag eller helg. Många upplever gatan som otrygg.
– Men det finns potential i området. Scandic Haymarket har till exempel lyft hela Hötorget, säger Ronald Bäckrud.
Och det finns flera positiva exempel i närområdet som kan borga väg för en god utveckling, till exempel den uppfräschade saluhallen (som dock stänger tidigt) och att bioindustrin har fått ett uppsving, vilket gett fler besökare på filmstaden Sergel.
Om Vasakronans satsning längs Sergelgatan och inne i Hötorgsskraporna är stor så är den mindre längs Sveavägs-sidan, på andra sidan av höghusen.
– Det är en trafikintensiv plats som passar mindre bra för restauranger och modebutiker. Däremot har den potential för andra typer av verksamheter som till exempel service och nöjen, konstaterar Ronald Bäckrud.
Vasakronan är så smått igång med arbetet att lyfta Sergelgatan. Flera hyresavtal som har löpt ut har omvandlats till korttidskontrakt så att fastighetsbolaget har en handlingsfrihet att agera när det är dags. Några hyresgäster har omplacerats till andra lägen inom bolagets stora fastighetsportfölj.
– Vi ser ganska tydligt vad det är för innehåll vi vill ha när det gäller butiker och restauranger, men det få vi återkomma till, säger Ronald Bäckrud.
Vasakronan, som ägs av de fyra stora AP-fonderna, har som sagt vidtagit diverse åtgärder för att kunna starta projektet, men bolaget har inget klubbat investeringsbeslut och även den politiska processen återstår.
För Vasakronan handlar projektet även om att bättre koppla ihop området runt Sergelgatan med området på andra sidan Sveavägen där Vasakronan vid halvårsskiftet gick i gång med omdaningen av de lokaler som SEB lämnar. Det projektet, Sergelhuset, ska öppna upp kvarteret från Sergels torg till Malmskillnadsgatan. De tidigare slutna kontorsytorna ska i stället ersättas med mer folkliga butiker, restauranger, bostäder, hotell samt även uppfräschade kontor. Mäster Samuelsgatan leder flödena dit upp, liksom den nya trappan som ska byggas från rondellen vid Sergels torg.
Området där uppe har redan fått ett lyft söderut vid Brunkebergstorg genom AMF Fastigheters investering i Gallerian/Urban Escape (efter Swedbanks utflytt) och Stena Fastighets investering i ett utbyggt hotell.
– Det händer mycket i city just nu. Jag tror att framtiden för city ser väldigt ljus ut. Folk vill jobba och umgås där det finns bra service och mötesplatser, säger Ronald Bäckrud.