Nya Centralstaden kan byggas i trä

Det var i januari 2022 det stod klart att ett team med Foster + Partners och Marge Arkitekter i spetsen vann arkitekttävlingen. Stadsutvecklingsprojektet är det största i centrala Stockholm sedan Norrmalmsregleringen och är även ett av de absolut största i Sverige.

– Det har varit verkstad av rang sedan dess, säger Daniel Markström, regionchef projektutveckling Stockholm på Jernhusen till Fastighetsvärlden.

– Det är amerikaner, britter, svenskar… Det har varit en hög puls med enormt mycket möten, mest via Teams men även fysiska möten.

Förutom Foster + Partners och Marge Arkitekter finns även Land Arkitektur, Thornton Tomasetti, Ramboll, Wenanders och TAM Group med bakom det vinnande förslaget som ni ska förverkligas. Tyréns, Brandskyddslaget, Structor och ett flertal andra företag bidrar med specialistkompetens. Till det kommer alla möjliga experter från Trafikverket, trafikoperatörerna och kunniga personer från andra myndigheter och från Länsstyrelsen som bidrar med kunskap.

Inget får gå fel. Och allt måste göras i rätt ordning. Tågtrafiken och annan trafik ska kunna fortgå så opåverkat som möjligt under tiden för det stora projektet där det finns en förhoppning om byggstart 2027 och där hela området, med sex helt nya kvarter, skulle kunna stå klara 2035–40.

– Det finns en otroligt hög ambitionsnivå från alla inblandade parter om att utveckla Stockholm på ett bra sätt. Det är många frågor som måste koordineras.

En sådan är förstås säkerheten. Bärigheten är viktigast och där ska exempelvis ett tåg kunna köra på pelare utan att konstruktionen i stort påverkas. Smarta och väl beprövade lösningar medför att man inte ska behöva använda så mycket stål som man först befarade, vilket bidrar till projektets hållbarhetsambitioner. Det har varit en av fokusfrågorna sedan våren i fjol. Flera av Sveriges främsta konstruktörer är inblandade liksom några från utlandet. Det är mycket beräknande som pågår.

Platsen man ska utveckla är speciell.

– Det är ett enormt kommunikationsnav med inte bara passagerartåg utan även godståg, bussar, spårväg, tunnelbana, pendeltåg, cyklister och gående med mera. Snart kanske även en förlängd Roslagsbana. Allt hänger ihop. Vi ska ta hänsyn till alla i projektet – för hur det kommer att bli när allt är klart och även hur det kommer att vara under projektfasen, säger Daniel Markström.

Den främsta orsaken till det stora stadsutvecklingsprojektet genomförs är att möjliggöra så Stockholms Central klarar att ta emot fler resenärer. Spåren idag är dessutom krökta på spårområdet och plattformarna alldeles för korta.

När projektet är klart ska 500.000 resenärer dagligen kunna använda stationen, jämfört med ungefär 250.000 som är maxkapaciteten i dag.

– Vi jobbar omfattande och nära Trafikverket och operatörerna. Bangårdskapaciteten behöver öka. Spåren planerasatt rätas ut och plattformarna kommer att bli dubbelt så långa, så vi får plats med fler eller längre tåg. Det blir plattformar även på den norra sidan av Klarabergsviadukten, säger Daniel Markström.

Av de sex kvarter som planeras ovan överdäckningen finns två söder om Klarabergsviadukten (alltså bakom nuvarande huvudbyggnaden för Centralstationen) och fyra på den norra sidan (mellan WTC och Schibstedhuset). Av de sex kvarteren kommer fem fungera som stationshus med access till spårområde.

Sedan det vinnande förslaget presenterades har det ägt rum få större förändringar utifrån det ursprungliga konceptet, så när som på en sak.

– Vi överväger att gå över till en stomme helt i trä, säger Markström.

Även det skulle bidra till en bättre hållbarhetscertifiering.

– Det kommer att behöva vara en hel del stål i och med att det är en överdäckning, men där det är möjligt planerar vi för trästomme. Den kommer bli en viktig del av den inre arkitektoniska gestaltningen.

– Vi ser även över möjligheten att dela projektet i två detaljplaner efter plansamrådet, en för den södra och en för den norra delen. Det kan bidra till att vi kanske kan komma framåt lite snabbare.

Projektvolymen man diskuterar är fortfarande cirka 150.000 kvm LOA, varav merparten i kvarteren i norr där det planeras lika höga byggnader som kvarteren runtomkring. I söder, ner mot vattnet och stadshuset, planeras för lägre byggnation.

Jernhusen har tidigare berätta för FV att man är öppet för externa fastighetsaktörer i den norra delen.

– Det finns ett stort intresse på marknaden, men det är några något år kvar till vi närmar oss den diskussionen.

När plattformarna förlängs norrut så medför det att de serviceplattformar som finns en bit norrut (där bland annat snabbstädning äger rum) måste flytta och planen är att dessa flyttas till det bangårdsområde som finns vid Tomteboda. Tågen uppställningsplats är alltjämt Hagalunds depå i Solna.

Tidsplanen för det stora stadsutvecklingsprojektet? Som alltid svårt när det gäller stora komplexa projekt i centrala lägen. Plansamråd skulle kunna inledas i början av 2025. En godkänd detaljplan skulle kunna finnas på plats 2027 om man inte tvingas till omstarter. Första byggnation klar i början av 2030-talet och de sista 2035–40.

Totalkostnaden i dagsläget bedöms till runt 25 miljarder kronor. Den största delen landar på Jernhusen och en mindre del på Trafikverket, där Jernhusens investeringar marknadsfinansieras.