Varför byggs det som ingen vill ha?

Kristina Alvendal Stadsbyggnads- och fastighetsborgarråd i Stockholm 2008–2010. Under flera år dessförinnan var hon ordförande för flera allmännyttiga bostadsbolag. Sedan 2011 är hon VD för Airport City Stockholm. Bonus: Hon har varit etableringschef på Lidl och hon har en jur. kand.

 

Visa faktaruta

Hur länge har inte politiker och planerare haft på sig för att konstatera att det som efterfrågas av de flesta människorna är levande stadsmiljöer med verksamheter i bottenvåningar, gåvänliga miljöer och trevliga och livfulla offentliga rum? Det är i områden som dessa priserna på bostäder är som högst och även hyrorna på kontorsytorna talar sitt tydliga språk. Det är även till sådana områden som vi människor söker oss även om vi inte bor där. Till exempel Södermalm och Norrmalm, med sitt breda utbud av butiker, restauranger, barer, gym, caféer, torg och parker.

Istället för att bygga mer stad byggs runt om i hela vårt land det som inte efterfrågas – punkthus i en skogsbacke utan liv och rörelse runt omkring eller frånvända lameller med ingång mot parkeringen. De som sedan flyttar in, flyttar ofta in eftersom alternativet inte finns tillgängligt. Istället går många och önskar sig ett annat boende för framtiden, men som kanske aldrig blir verklighet.

Varför är det då så svårt att bygga det som efterfrågas? Kvar i Planeringssverige finns många med förkärlek till modernismen, lameller och punkthus. Gärna med argumentet att just deras typhus dessutom gör att det blir billigare för de som skall köpa eller betala hyra.

Något som kanske mer har att göra med att efterfrågan på just punkthus eller frånvända lameller inte är så stor och att priserna därför inte når några toppar. Som man bygger får man ligga, så att säga. För mig ter det sig som en dålig affärsidé.

Bygg hus i stad i stället för hus i park. På köpet får vi bättre närservice och fler bostäder eftersom det blir mer yteffektivt att ha parken bredvid istället för att huset skall stå mitt i. Vi får också en mer sammanhållen bebyggelse som skapar trygghet under den mörka delen av året. Ödsliga parkvägar och bakgator utan liv och rörelse vill vi människor helst undvika.

Dags att byta affärsutvecklare i Planeringssverige!

Fler Krönikor

Krönika

Studieresa till Landskrona?

”Det behövs helt nya, lång­siktiga grepp. Fastighets­ägarna borde till exempel börja bry sig.”

Krönika

Happy days are here again

”Så snart allt återgår till det normala blir det business as usual.”

Krönika

En chans för att överleva

Så har jag suttit här hemma framför datorn dag efter dag och ibland stirrat ut över den skräpiga bergsknallen på …

Krönika

Förstärkta trender i pandemins spår

Dag Klerfelt redogör för tendenserna – dit coronan för oss.

Krönika

Det osända kundbrevet

Visst, när det kommer ett företag och vill hyra sådär 6.500 kvm på fina gatan brukar det bli litet fart …

Krönika

Det heliga överskottet?

”Vi vet ju inte hur regering och riksdag skulle ha handlat utan den tvångströjan.”

Krönika

Måste få bygga som man vill

”Sen kom kommunen för att inspektera. Pang, bom. Entrén var inte tillgänglighetsanpassad nog”

Krönika

Kapitalet tränger ut folk

”Åtråvärd mark med hus kidnappas av kapitalstarka riskbolag.”

Krönika

Racka inte ner på det unika

Första gången statsminister Löfven neggade om Almedalen var 2017. Han sa då att han hellre reste runt i landet för …

Krönika

2001 – ett år att minnas

År 2001 kan gå till historien. Då chockades USA av 9/11 och inledde med det kriget mot terrorn. Samma år …

Krönika

"Dags att släppa in hyreskatter bland villahermeliner"

Malin Siwe är trött på att villaområden ska fredas.

Krönika

Kapitalism utan ansikten

”Jag fruktar att den dödar plats efter plats, stad efter stad.”

Krönika

Det höll på att gå helt på tok

Populära Nordic Party fyller tio år. Men första året som festfixare var ingen succé.

Krönika

Lär av Socialdemokraterna

”Folk mår bäst av att inte veta hur korvar och lagar blir till”.

Tillbaka till förstasidan