Lär för framtida tajming
Det komplicerade vägtrafikbygget Norra Länken i Stockholm blir delvis klart drygt ett år tidigare än beräknat. Till yttermera visso blir trafikleden också mer än två miljarder kronor billigare än de tretton som beräknats.
Lågkonjunktur, internationell expertis samt en billigare konstruktion av en del av själva tun-nelbygget har bidragit. Vilka lärdomar kan dras av detta? Ska vi alltid anlita utländsk kompetens eller kan vi lära själva? Kan denna mindre kostsamma uppbyggnad användas generellt? Lågkonjunkturer är svårare att pricka in men inträffar de inte alltid under någon del av en tio år lång byggtid? Kanske vore det värdefullt att göra en djuplodande analys när för en gångs skull ett stort bygge blivit mindre kostsamt än kalkylerat.
Samtidigt undras vad det kostat det allmänna att bygget, på grund av vågmästarpartiers ut-pressning och en (Greger Carpelan) boendes ständiga överklaganden, försenades ungefär tio år.
För att inte tala om vad dessa ”miljövänner” har åsamkat i form av utsläpp i naturen i stället för i en tunnel med höga skorstenar som kunnat sprida avgaserna högre upp i luften. Trafiken genom Lill-Jansskogen har beräknats till 25000 per arbetsdag. Räknat på 250 arbetsdagar blir det 6250000 per år eller över 60 miljoner bilar under dessa cirka tio år. Lägg därtill helgtrafiken för att inte tala om all tung trafik till och från Värtahamnen och Frihamnen som belastat innerstaden, framför allt Valhallavägen.
Bara den tidigare delöppning som nu planeras beräknas ge samhällsvinster på 200 miljoner huvudsakligen i restidsvinster. Multiplicera bara det med tio kan vi, utöver den ökade miljö-belastningen, ha förlorat två miljarder kronor.
Kan aldrig de som orsakat dessa kostnader och miljökonsekvenser ställas till svars, åtminstone politiskt?
