En kung kräver inga bortförklaringar
Under en av sommarens varma dagar satt jag, tillsammans med en god vän sedan många år, i hennes trädgård och drack fruktdrinkar. Diskussionen kom in på hur man egentligen ska göra för att uppnå vad man har förutsatt sig. Väninnan, som är en driven egen företagare, hade många goda idéer, men det var speciellt en av hennes meningar som fastnade hos mig.
– Visst är det så, Katja, sade hon till mig, att om du har en plan så är du en vinnare, men finns det inte en plan, finns det däremot alltid en rad bortförklaringar när du misslyckas.
Och visst är det så. För att uppnå något som man förutsatt sig är en plan A och O. En plan är kartan som leder dig till målet. Men utöver denna karta krävs det även mod. Modet att våga byta inslagen stig, att byta riktning, men också modet att tro på sig själv och vad man faktiskt kan åstadkomma.
För mig var just kartan och modet de viktigaste ingredienserna när Skärholmen Centrum skulle nyöppnas.
Själva invigningen var ett stort projekt och målet bestod av många beståndsdelar, varav en var att få Hans Majestät Konungen att inviga centrumet. Jag måste erkänna att målet kändes nästintill omöjligt att nå till en början, men jag var fast besluten om att kompassens väderstreck skulle vara rätt inställning och med rigid planering skulle jag inte ge mig.
Redan 2005 skrev vi för första gången till hovet och berättade om tilldragelsen med invigningen och om att vi gärna skulle se kungen inviga centrumet, på samma vis som hans farbror, prins Bertil, gjort 40 år tidigare. Hovet bad oss återkomma ett halvår innan själva invigningen och i februari 2009 skickade vi återigen en inbjudan till den kungliga familjen. Till min besvikelse fick vi denna gång till svars att ingen kunde närvara. Den väg vi hade valt för att uppnå vårt mål hade plötsligt visat sig vara fel val, men jag vägrade att släppa min målsättning om att få kungen att inviga centrumet.
Jag insåg genast att jag stod vid ett vägskäl, och nu gällde det att hitta genvägen som skulle ta oss till vårt mål. Så direkt efter att jag fått det nekande svaret från hovet, bestämde jag mig för att alternera datum för invigningen, dels för att förlägga dagen på en bättre kommersiell dag, dels för att återigen kunna kontakta hovet – denna gång med en ny förfrågan med ett nytt datum. Ännu en ingrediens bakades in, vilken bestod av att vi på EFM, tillsammans med stadsdelen, gjorde ett gemensamt försök att bjuda in kungen. Ett heldagsbesök i Skärholmen med en rad aktiviteter, som slutligen mynnade ut i en kunglig invigning av centrumet på ett helt nytt datum var alltså den nya stigen mot det jag förutsatt mig att nå.
Efter nya brev, en rad telefonsamtal, en nära dialog och samarbete med stadsdelsnämnden samt ett aldrig sinande hopp, visade det sig så att den inslagna vägen ledde i helt rätt riktning. Dagen före midsommarafton fick vi samtalet som bekräftade att kungen skulle inviga Skärholmen Centrum i samband med stadsdelsbesöket den 4 september!
Inte nog med att detta var en fantastisk nyhet för centrumet, för oss som förvaltare och för själva stadsdelen Skärholmen– det var även för mig en lärdom om hur viktig planen är, men också modet att ändra väg utan att ge upp målet.
För visst är det så, att ett kungligt besök inte kräver några bortförklaringar.
- Kommentera gärna krönikan här nedanför! En ny ”het” krönikör publiceras här varje måndag.
