FV-Expert: Arkitektur
Bryt misstroendekulturen i planprocessen!
Systemet för hur stadsdelar planeras och byggs i Sverige är trasigt. En misstroendekultur har växt fram där de tre nyckelspelarna kommunen, arkitekten och byggbolaget inte litar på varandra och istället för att tillsammans hitta lösningar och innovationer för en defensiv kamp sinsemellan. Med en enkel lösning kan vi halvera kostnaden i planeringsprocessen och samtidigt fördubbla värdeskapandet. Metoden finns utvecklad.
På den svenska marknaden finns en jättepotential, men mycket av den går sorgligt nog förlorad.
Om vi för enkelhetens skull snävar in berörda i planeringsprocessen till de tre aktörerna kommuner, byggbolag och arkitekter så står de var och en för nyckelroller i processen.
Kommunens nyckelroll är strikt kopplad till PBL och planmonopolet. Byggbolagets nyckelroll är, utöver värden knutna till respektive profil, att tillföra det kapital som gör byggandet möjligt. Arkitektens nyckelroll – husarkitekt, landskap och plan – är att omvandla allt det värdeskapande som efterfrågas i fysisk, genomförbar, form. Utan dessa tre inget projekt.
De här tre parterna möts sällan på ett sätt som utnyttjar den potential som de tillsammans äger. Viljan att utveckla finns, men ofta utifrån ett introvert bevakande perspektiv som ser mycket eller enbart till det egna värdeskapandet, inte till det gemensamma i projektet som helhet. Det kostar både kvalitet, tid och pengar.
Kunskapen finns, men kommer oftast till uttryck i arbete på egen kammare med resultat som bärs fram till projektmöten. Modet att ta viktiga steg i processen saknas ofta, därför att tillit saknas.
Och för tillit krävs öppenhet.
Tre saker behövs.
Ett: Viljan att förstå övrigas önskade värdeskapande.
Två: Kunskap som tas fram gemensamt.
Tre: Förtroendet som ger mod att ta beslut.
Lösningen handlar om sättet vi möts i processen och stavas därför: processledning. Inte traditionell projektledning. Kvalificerad processledning, med två tydliga uppdrag:
- Att sätta spelplanen:
Den kompetens som processen behöver, både hos kommun, byggbolag och arkitekt, behöver formas gemensamt. Tufft, men absolut nödvändigt. Korten behöver öppnas. Byggbolagets kalkyler, och kommunens styrdokument – både gällande och de som omvärldsförändringar eller förändrat styre gjort icke gällande eller oklara.
Ett gemensamt kontrakt byggs som placerar ansvaret hos byggbolagets och kommunens arkitekter för gemensamt värdeskapande OCH för projektets genomförbarhet. Det kan dock bara hända om allt önskat värdeskapande läggs på bordet.
- Att forma och leda effektiva mötesformer: Att gå ifrån informationsmöten till professionellt processledda arbetsmöten som tillåter att idéer prövas förutsättningslöst. Mellan möten råder direkta kontaktvägar mellan inblandade kompetenser.
Med ett tydligt genomförandeansvar behöver ingen part oroas över att idéer vid första anblick verkar svåra att genomföra eller att frågor löses direkt mellan exempelvis kommun och byggbolags arkitektkompetenser.
Missförstå mig inte: lösningen är lika teoretiskt ”enkel” som den är praktiskt utmanande. Här finns verktyg som utvecklats för att börja vända Atlantångaren.
Kvaliteten är summan av de värden berörda aktörer upplever när projektet är i mål. Idag är byggbolag, kommun och arkitekt halvnöjda. Slutkund och samhälle vet sällan vilka kvaliteter de går miste om. Och alla tycker alltför ofta att allt har gått alldeles för långsamt. Så behöver det inte vara. Det är dags att vi öppnar oss och tar vara på den potential vi har.
