Krönikor

Att stå vid sitt ord och ta sitt ansvar

Allt för många gånger senaste åren har jag hört kommentaren: ”Det var enklare förr när alla gjorde vad som förväntades och vi inte behövde en massa advokater”. Visst kan det stämma till stora delar. Jag tror dock inte att det beror på om det var bättre eller sämre förr, snarare på vilken etik och moral som man är beredd att uppvisa.

   För mig har det alltid varit enkelt, begreppen är nämligen digitala. Man kan inte ha lite moral eller lite etik. Lika lite som man kan säga ”att alla är här, utom NN”. Moral och etik är inget som kommer av sig självt utan bottnar i att ha modet att stå vid sitt ord, ha en inre kompass som visar rätt eller fel och att när man felat stå upp och erkänna det och ta sitt ansvar.

   Ibland undrar jag när känslan för rätt eller fel och respekt för att hålla det man lovar försvinner. Det måste ske relativt sent i livet för det finns inga som är så moraliskt oförvitliga eller har sådan känsla för att man ska stå för det man säger eller gjort, som barn. Alla har vi nog i olika sammanhang känt den där obehagliga skuldkänslan när ett barn tittar på en och säger ”…det var inte så Du sade”. Det konstiga är att oftast så stannar det vid den där skuldkänslan, den borde istället uppmana oss till eftertanke.

   Av egen erfarenhet från de senaste åren drar jag slutsatsen att alldeles för många personer pratar etik och moral, men när det kommer till kallt stål så agerar dem precis tvärtemot vad dem själva stått och sagt. Jag kan till viss del förstå, men absolut inte acceptera, att man kan tycka att ett avsteg från en inslagen linje eller att situationen inte gav annat handelsutrymme utan man var tvungen att handla på ett moraliskt oförsvarligt sätt.

   Vad de här personerna glömmer bort genom att rättfärdiga sitt beteende är att det är precis som att kissa i byxan. Det kommer att bli obehagligt efter ett tag. För vem vill göra en affär, inleda eller bibehålla ett samarbete med någon som inte står vid sitt ord eller tar sitt ansvar? Svaret är givet, ingen vill ha med dem att göra.

   Problemet blir ännu större när dessa personers tvivelaktiga uppträdande innebär att affärer uteblir och deras anställda blir lidande. Vad säger man då? Jag hoppas att man då säger; ”Jag gjorde fel tidigare, men är nu beredd att rätta till det. Jag tar mitt ansvar”.

Annons

Fler Krönikor

Krönika

Fred i Ukraina, en svart svan för branschen?

Är det bara jag eller känns det som att vi upplever svarta svanar allt oftare?

Krönika

”Make Agoran Great Again!”

Mona Kjellberg om agoran – mötesplatsen för politik, kultur och ekonomi. En stadsutvecklares våta dröm.

Krönika

Styrelser – här kommer ett tips

”Det finns alltså nu massor med bra och färskt jämförelsematerial”.

Krönika

Öppna upp när avstånden ökar

”Plötsligt ser du mötesplatsen i stället för en öde stenöken.”

Krönika

Dags för en ny stadsbyggnadsmodell

”Svensk stadsbyggnad står inför ett vägskäl.”

Krönika

Släpp sargen!

Dag Klerfelt om bostadsmarknaden och konkreta åtgärder för att åstadkomma balans på kort tid.

Krönika

Mallorca en solig ”safe haven” i en orolig omvärld

Andreas Eneskjöld om Ivar Tollefsens La Foresta, om den något galna prisökningen på nyproduktion i Palma och om att ön är vinnare i Europa vad gäller prisökning för privatbostäder.

Krönika

Se till att kungen får åka fyrspår

”All byggverksamhet fördyras och försenas av alla motstridiga krav.”

Krönika

”Alla är ute efter vår lägenhet – även våra barn”

Viktoria Walldin om bostadsmarknadens obalans, om ensamhet och om hur ekonomiskt tillgängliga bostäder för äldre kan frigöra stora bostäder.

Krönika

Demografi och fastigheter – kan man tjäna pengar på det?

Samir Taha om risker och möjligheter – rätt tidpunkt för att vara motvalls?

Krönika

Nytt år och nya möjligheter?

Christina Nyman om ökad optimism och en mer mixad framtidsbild för byggindustrin.

Krönika

När hyresgästen lämnar – eller när anbudet försvinner i bruset

Klaus Hansen Vikström om att kavla upp ärmarna efter en dansk skalle.

Krönika

Trump har en poäng

”Trump är något på spåren när han kritiserar den globala handeln.”

Krönika

”L’architecture est une expression de la culture”

Yves Chantereau om att arkitekturens problem är så mycket mer än en stilfråga. ”Vi kan klistra på konstiga pilastrar på våra projekt, ­men det kommer bara att se ut som ett slags fejkat Disneyland.”

Tillbaka till förstasidan