Gigitalisering

Gig-ekonomi är en direkt översättning av gig-economy och är en tydlig trend som, lite i det tysta, håller på att rita om kartan på arbetsmarknaden också i Sverige. Gig-ekonomin innebär i korthet en miljö som karakteriseras av tillfälliga och ofta kortvariga uppdrag. Ibland kombineras flera parallella uppdrag på deltid. Framväxande tjänster för konsultförmedling gör att man kan se detta som en del av delningsekonomin. Tänk Über eller AirBnB för andra branscher, tex fastighetsbranschen.

Gig data
Gig-ekonomin växer i symbios med den ökande digitaliseringen och de är kanske två av de starkaste trenderna idag. Redan om två år bedöms 43% av arbetarna i USA vara gigare. Detta innebär att gig förekommer på alla nivåer och platser i samhället och gigarna ser därmed väldigt olika ut. Gigarna blir fler och får enligt konsultfirman McKinsey dessutom mer att göra. 71% av gigarna hade högre beläggning 2017 jämfört med 2016.

När vi startade Real Competence år 2000 var en gigare synonym med ”Nisse från Manpower”. Vi uppfattades som halvgalna som i det läget försökte hyra ut auktoriserade fastighetsvärderare. Bilden har förändrats dramatiskt sedan dess och numera kan allt från vd till administratör vara gigare.

Gigekonomin har fått fotfäste i alla generationer och vi ser i fastighetsbranschen ett ökande antal seniora personer som lämnar prestigefyllda anställningar för att pröva vingarna som gigare. Orsakerna till detta är många men vår uppfattning är att det ofta handlar om att uppnå bättre balans mellan arbetsliv och privatliv, större flexibilitet eller att öka sin intjäning genom att kunna fokusera sin tid på det man är bäst på. Enligt en studie utförd av konsultföretaget McKinsey är de personer som väljer att vara gigare lyckligare som gigare, än i en traditionell 9–5-roll.

Generation Y – Milleniegenerationen
År 2025 kommer 75% av arbetskraften att utgöras av den så kallade Millenniegenerationen. Dessa är födda tidigt 80-tal till tidigt 00-tal och är uppväxta med tillgång till datorer och mobiler. De har mindre respekt för auktoriteter än tidigare generationer, byter jobb oftare och är kreativa och entreprenöriella, åtminstone enligt dem själva. De förväntar sig full transparens och ärlighet av företagen, anser att värderingar är viktigare än lön och vill jobba för företag som är innovativa och framgångsrika utan att vara giriga. De vill kunna känna stolthet för sin arbetsgivare. De anses dessutom ha en hög sannolikhet att vilja jobba som gigare.

Industrisemestern, guldklockan och hoppjerkan, vart tog ni vägen?
Utöver att teknikutvecklingen numera på allvar medger distansarbete så driver ändrade preferenser på utvecklingen. Övergången från industrisamhälle till servicesamhälle har gjort att arbetslivet numera ser annorlunda ut. Enligt dr Tomas Chamorro-Premuzic var idealet tidigare att jobba för stora företag som Deloitte, GE, JP Morgan med flera. I början av 2000-talet ändrades detta och techbolag som Apple, Google och Facebook blev toppdestinationerna. Dessa giganter har därefter tappat sin stjärnglans och ses numera som giriga storbolag som tappat sin forna kreativitet och attraktionskraft. Företagens transparens och värderingar återkommer ofta som viktiga parametrar, framförallt för Milleniegenerationen. Arbetslivet tenderar också att bli mer flexibelt och dynamiskt och man är mindre trogen såväl banken som arbetsgivaren. Arbetstid och fritid disponeras mer individuellt och personliga preferenser styr när, hur och var man förlägger sitt arbete.

Negativa aspekter
Vilka är då nackdelarna med att vara gigare? Det man direkt tänker på är att man inte har den trygghet som en fast anställning innebär. Man har inte heller en chef eller kollegor att få vägledning av eller att dryfta problem med. Det kan också kännas svårt att kombinera ett pågående uppdrag med löpande administration och marknadsföring. Man måste också själv ta ansvar för försäkringar, pensionsavsättningar, bokföring, avtalstecknande med mera. Uppdragsgivaren kommer också behöva lägga mer tid på att knyta till sig de resurser och den kompetens man behöver i varje situation.

Samhällsekonomiskt tror jag att vi trots generellt högre avkastning på arbetad tid också kan komma att se lägre skatteintäkter. Många gigare hade legat över brytpunkten för statlig inkomstskatt men kan nu istället välja att spara pengarna i bolaget, göra egna investeringar eller ta ut en del som lågbeskattad aktieutdelning. 3:12-reglerna begränsar dessa möjligheter men skatten kommer hursomhelst med största sannolikhet att skjutas framåt i tiden. Pengar i dag är som bekant bättre än pengar i morgon, vilket även gäller skatteintäkter. I ett längre perspektiv kommer detta dock att vägas upp av ett långsiktigt mer hållbart arbetsliv där individen tar ansvar för sin situation, har bättre balans, färre sjukdagar och orkar jobba fler år. Det kommer att ge mer skatt och lägre utgifter sett över tiden.

Det finns dock situationer där styrkeförhållandet mellan individen och företaget är mer ojämnt och där individen inte självmant valt att bli gigare. I dessa fall kan upplägget komma att leda till sämre välbefinnande och eventuellt också en lägre avkastning på arbetad tid.

Vad händer nu?
Gig-ekonomin är lika lite den fluga som internet troddes vara. Den är definitivt här för att stanna. Oavsett konjunkturläge kommer det finnas behov av duktiga personer som kontrakteras för just det de är bäst på och i den omfattning de behövs vilket leder till ett totalt sett effektivare resursutnyttjande. Arbetslivet har blivit den scen man pratade om för femton år sedan och fler och fler vill vara med och fylla den med innehåll. De som är de intressanta frågorna för var och en av oss som är på arbetsmarknaden att fundera på: Vad är jag bäst på? Vad vill jag bidra med? Vad vill jag åstadkomma? Hur mycket vill jag jobba? Vilket värde har min arbetsinsats och hur kan jag ta betalt? Vilka vill jag samarbeta med – människor och företag – och på vilket sätt? Svaren kommer att variera över tid, med stigande ålder och erfarenhet och i olika livssituationer.