Det diskuteras flitigt om e-handel och butiksdöd. Debatten har dock missat en viktig kanal inom e-handel när de talar om butiksdöden; Food & Beverage, och närmare bestämt hemleverans av restauranglagad mat. Denna ”dolda” marknad inom matleverans omsätter i dagsläget 35 miljarder dollar per år, globalt. Enligt en rapport från investmentbanken UBS prognostiseras denna omsättning att år 2030 ligga på 365 miljarder dollar per år. Notera i sammanhanget att denna prognos togs fram innan pandemin, kanske föremål för revidering? I Sverige hade vi en total omsättning på restaurangmarknaden under 2019 på strax över 140 miljarder kr, inkl. moms. 48 procent av maten som köptes från en restaurang under middagstimmarna var take-away. Innan pandemins intåg på svensk mark hade vi aldrig någonsin i Sverige sett så många nya koncept inom Food & Beverage på den svenska marknaden. Men vad drev denna utveckling, och vad kan vi förvänta oss framgent?
Fastighetsägarna till köpcentrum har under de senaste åren fått lära sig den hårda vägen att det krävs ett ökat fokus på hyresgästmixen än tidigare; ytterligare diversifiering av hyresgästmixen adderade besöksanledningar för kunderna, vilket drev besöksantal till platsen. Tidigare butiksytor i anslutning till köpcentrum har i större utsträckning omvandlats till alternativa användningsområden, där just Food & Beverage tagit en allt högre andel av den totala uthyrningsbara arean. Nya koncept och kedjor såg möjligheter till etableringar, och marknaden blomstrade.
Foodora, Uber Eats, Wolt. Chansen är stor att du har sett någon av dessa loggor. Hela världens kök finns tillgängligt med en touch-tryckning på din smartphone. Detta är en marknad som har haft en explosiv utveckling sedan start. Tillväxten sker över hela Sverige men särskilt i Stockholm.
”Cloud Kitchen” eller ”Ghost Kitchen” är redan ett etablerat fenomen i London och New York sedan ett decennium tillbaka. Bakgrunden till detta är att kreativa fastighetsägare omvandlade tidigare svåruthyrda lokaler till ett större antal tillagningskök. Här hyr sedan restauranger in sig, för deras tillagning av mat. Maten transporteras sedan till konsumenten via budverksamheter. Vi ser en liknande trend på marknaden i Sverige, några få aktörer har vågat satsa än så länge, men fler kommer det att bli.
Redan innan COVID -19 stod restaurangbranschen inför en digitaliseringsprocess. Med tillkommande restriktioner från Folkhälsomyndigheten samt Sveriges regering, där budskapet är att man skall undvika alla icke nödvändiga besök inom både butik samt restaurang, är jag beredd att sticka ut hakan och hävda att sviterna av COVID -19 påskyndar denna digitalisering. Framtidens restaurangsupplevelser kommer i en högre utsträckning att levereras av virtuella restauranger. Intåget av det nya restaurangfenomenet i Sverige är tacksamt för fastighetsägare med svåruthyrda lokaler. De fastighetsägare som tidigt är insiktsfulla och kreativa i sin nyuthyrning kommer vara vinnarna när restaurangbranschen ställer om.
Vad kommer du att beställa till middag?