Boverket, gör om – gör rätt

Jordens klimatproblem är en ständigt pågående kamp för våra framtida generationers levnadsstandard. I Parisavtalet kom 195 nationer, inkluderat Sverige, överens om ett behov att vända koldioxidökningen i atmosfären så fort som möjligt och att västvärlden skulle göra detta snabbare än utvecklingsländerna. Samt att genomföra åtgärder för att kraftigt reducera mängden koldioxid i atmosfären med hjälp av den bästa möjliga vetenskapen.

Byggnaders energianvändning måste hållas nere av två viktiga anledningar. Dels för att minska den totala energianvändningen så att den förnybara andelen räcker så långt som möjligt och sänker koldioxidhalten i vår atmosfär så snabbt som möjligt. Dels för att behovet av den kvarvarande förnybara energiproduktionen kan tillverkas med mindre resurser.

Regeringen tog beslutet i oktober förra året att skapa en regelbok för nära-noll-energi-byggnader (NNE-byggnader) genom att ändra Plan- och byggförordningen. Det innebär att alla nya byggnader ska vara NNE-byggnader senast den 31 december 2020 och att nya byggnader som används och ägs av offentliga myndigheter ska vara NNE-byggnader efter den 31 december 2018.

Men en kedja är inte starkare än den svagaste länken. Utöver utredningen gällande koldioxidfrågan som utförts har Boverket sedan använt sig av en fallstudie gällande lågenergihus vilken har betydande brister och visar på små möjligheter att påverka energiprestanda. De bästa exemplen ur verkligheten som har sitt ursprung i den internationella passivhusstandarden var inte inkluderade.

Resultatet bidrar till Boverkets missvisande slutsats om vilka möjligheter som finns gällande byggindustrins påverkan i koldioxidfrågan.

Boverket har bjudit in till samtal kring remisserna varvid vi tagit chansen och påpeka vikten av att Boverket inkluderar resultaten från den internationella passivhusstandarden i sitt fortsatta arbete.

Standarden presterar långt bättre än samtliga exempel som är redovisade i Boverkets fallstudie. Över tid ger standarden en betydande bonus – en låg förvaltningskostnad. Att känna till är att passivhus av internationell standard ofta blandas ihop med dåliga exempel byggda av oseriösa aktörer som använt termen passivhus vid försäljning.

Det finns även myter om den internationella standarden. En myt är att kraven skulle resultera i att byggnader skulle bli dyrare per kvadratmeter än en byggnad som byggs enligt senaste nivå på Boverkets byggregler (BBR).

Högåsskolan i Knivsta är ett exempel på motsatsen där man trots likadana investeringskostnader jämfört med ”BBR-skolor” ligger på mindre än en femtedel av driftkostnaderna.

Även Kvarteret Pluto i Tyresö är ett bra exempel. Det är ett flerbostadshus med 76 hyresrätter för ByggVesta där inflyttningen skedde i augusti 2016. Initialt var det tänkt att det skulle byggas på ett konventionellt sätt. Inom ramen för samma budget färdigställdes istället en av husvolymerna enligt kraven i den internationella passivhusstandarden.

En annan myt är att det per automatik blir mindre fönster och mindre total glasarea. Det går oftast bra att klara 25% fönster- och fönsterdörrarea vilket är vad många byggherrar idag sätter som max glasarea.

Tre anledningar till varför passivhus av internationell standard bör bli en grund i Boverkets arbete att ta fram en definition till nära nollenergibyggnader:

– Den internationella passivhusstandarden är den ledande standarden för lågenergibyggnader i Europa och resten av världen. Det är en genomförbar och pålitlig standard för lågenergibyggnader som är lätt att förstå och följa upp samt anpassad för att kunna byggas över hela vårt klot. Sedan 1991 har över 100 000 passivhus byggts och fler än 25 000 byggnader är registrerade och certifierade.

– Det går att förutse resultatet. Den tillhörande programvaran PHPP (The Passive House Planning Package) för beräkning är mycket precis och fungerar för hela världen. En betydande kunskapsbank byggts upp av intresseorganisationerna runt om i Europa. Kunskapsbanken är neutral och vetenskapligt baserad.

– Byggindustrin behöver tydliga krav att följa och ges goda förutsättningar att uppnå dem.

När Boverket vid remissmötet meddelar att man i framtiden kommer att inkludera resultaten från den internationella passivhusstandarden visar verket en önskan om att arbetet ska bli så bra som möjligt. Samtidigt fick vi reda på att Boverket ser koldioxidfrågan i byggandet som en ickefråga. Anledningen är att en utredning nämner att nya byggnader blir en så liten del av det totala beståndet och därtill att vi redan bygger så bra idag. Med förestående nybyggnationer motsvarande ett miljonprogram under de närmaste 15 åren går det inte att hävda att nybyggnationer blir obetydlig del av beståndet. Vi behöver även ställa hållbara krav vid omfattande renoveringar, för t.ex. miljonprogrammet. Potentialen blir då att kunna påverka hela bostadsbeståndet.

Sedan länge har vi kunnat bygga med energianvändning på 15 kWh/kvm/år verkligt värde – långt under tidigare regler inklusive Boverkets förslag på regler till nära nollenergibyggnader. Tidigare har energianvändningen inte ens behövt verifierats och beräkningen har oftast överskridits. Även i Boverkets senaste remiss ges möjlighet att ”verifiera” genom beräkning. Klimatförändringarna finns inte bara på pappret.

För att möta upp Parisavtalet och intentionerna med EU:s NNE-byggnader så är det absolut nödvändigt att Boverket ser på koldioxidfrågan som en helhet. Byggnaderna ska fungera i 50-100 år och befolkningsökningen på jorden gör att nybyggnader blir en betydande del av klimatpåverkan.

Kan Sverige se byggandets påverkan på klimatet som en ickefråga?

Jacob Haas, VD ÅWL Arkitekter
Samt ett hundratal entreprenörer, konsulter och passivhusexperter