Vi har levt i snart ett år med en ny lagstiftning. Den syftar till att från samhällets sida säkra upp att bland annat nya byggnader lever upp till de myndighetskrav som finns. Det är självklart beaktansvärt. Enligt den nya Plan-och bygglagen måste byggnadsnämnden utfärda ett så kallat slutbesked för att ett nybyggt hus (eller hus som genomgått andra ombyggnationer som kräver bygglov) skall få tas i bruk. Om hyresgäst eller annan tar byggnaden i bruk innan slutbesked är utfärdat kan byggherren drabbas av byggsanktionsavgift eller vite. Byggnadsnämnden kan möjligen också begära rättelse d.v.s. hyresgästen som flyttat in utan att slutbesked utfärdats kan genom handräckning via kronofogdemyndigheten tvingas flytta ut.
För att byggnadsnämnden ska utfärda ett slutbesked krävs att alla krav enligt bygglov, kontrollplan, starbesked eller beslut om kompletterande villkor är uppfyllda. Vanligtvis är det entreprenören som levererar merparten av de handlingar som krävs för att få slutbesked.
Hur kan man då hantera om entreprenören inte lämnar ut de handlingar som krävs för att slutbesked ska kunna erhållas eller om byggnadsnämnden, på grund av hög arbetsbelastning kanske, inte utfärdar ett slutbesked?
Att entreprenören inte lämnar ut alla handlingar är kanske inte helt ovanligt i till exempel en tvistesituation men det är inte heller sällan som entreprenörer är sena med att inkomma med relationshandlingar, besiktningsutlåtanden avseende hissar med mera. Nu får det en annan dimension än tidigare. Byggherren kan förlora hyra, hyresgästen vara utan lokal med stora skadeståndsanspråk gentemot fastighetsägaren som följd etc. Om byggherren hamnar i konflikt med entreprenören kanske det ”vapnet” kommer att (rätt eller fel) användas av entreprenören– att inte lämna ut handlingarna. Den frågan kommer att bli viktigare framöver att försöka säkra upp i kontraktsskrivningen.
Den andra frågan – om byggnadsnämnden inte fattar ett beslut; hur hanterar man den? Lagstiftaren verkar inte ha tänkt på att den situationen kan uppkomma, men alla som varit i kontakt med myndigheter vet att det då och då är för hög arbetsbelastning eller dylikt vilket kan leda till att ärendena inte hanteras inom rimlig tid. I detta fall kan det bli mycket kostsamt.
Nej, numera är det inte bara för hyresgästen att flytta in och börja betala hyra när entreprenaden är slutbesiktigad och allt är klart parterna emellan. Nu är vi i en annan situation än för ett år sedan. Om man skrivit entreprenadkontrakt med noggranna skrivningar och påföljder kring dokumentation är man som beställare i en bra sits för att inte hamna i en problematisk situation mot entreprenören, men hur hanterar man en kommun som inte fattar beslut, eller dröjer med beslut, trots att man som beställare lämnat in alla handlingar?