Behöver detaljplanerna bli mer flexibla?
En inte helt enig trio diskuterar om det behövs förändringar i lagar och detaljplaneprocessen för att kunna gå vidare med hållbarhetsperspektivet när områden behöver förändras.
Behöver detaljplanerna bli mer flexibla och behövs det en förändring i lagen för att komma dit? I senaste avsnittet av Realplay diskuterar Anna Molén på Genova, Erik Torvén från AIX och Kristian Blomberg, Uppsala kommun, detaljplaner.
Det är ett föråldrat sätt att arbeta på, anser Erik Torvén, arkitekt på AIX och syftar på att detaljplaner gör att man måste använda områden på ett visst sätt.
– Jag skulle vilja säga att vi behöver en generell detaljplan snarare än en flexibel. Generell betyder ju att den kan innehålla väldigt mycket över lång tid.
Han pratar om kontorsfastigheter med stora vakanser som anses oattraktiva av olika anledningar – för att kunna omvandla dem till exempelvis bostäder tvingas man in i en lång detaljplaneprocess för att bara byta en bokstav.
– Det tar tid, fem till tio år, säger Anna Molén, stadsutvecklingschef på Genova.
Hon håller med Erik Torvén om att detaljplanerna behöver vara robusta och långsiktiga som tål förändring.
– En plankarta kan i dag begränsa hur det offentliga rummet ska användas och upplevas. Därför är det viktigt att vi tittar på detta, säger hon.
Kristian Blomberg, stadsbyggnadsdirektör på Uppsala kommun anser att detaljplanerna finns för medborgarnas skull för att de ska kunna vara med och påverka.
– Det finns ett värde i planprocessen, säger han.
Trion är inte helt eniga i alla frågor. Se på avsnittet för att få reda på vad de tycker om detaljplaneprocessen, om det behövs en lagändring och eventuella nackdelar med förändringar.
