Akademiska Hus minskar på nybyggnationer

– Vi ska vara klimatneutrala till 2035. Jämfört med 2019 som är vårt basår ska vi reducera utsläppen med hela 85 procent, säger Erik Florman, hållbarhetschef hos Akademiska Hus, till Fastighetsvärlden.

Att helt sluta bygga nytt är inte aktuellt, men klimatstrategin liksom bolagsstrategin säger att bolaget ska minska på nybyggnationen.

– Vi kan inte fortsätta bygga som vi gör, utan vi måste fundera igenom volymer, vad som behöver byggas och hur det ska byggas framöver. Det är en slags grundram.

Bolaget har i klimatbudgeten brutit ned utsläppsmålen efter verksamhetens funktioner och skapat separata utsläppstak för byggnation, fastighetsdrift och övriga poster. Maxutsläppet är drygt 12 000 ton 2035 där byggnation får stå för max drygt 8000 ton. 2019 var växtgasutsläppet cirka 41.000 ton.

Utsläppen för byggnation för basåret om cirka 41.000 ton växthusgaser och relaterat utsläppsmål till 2035 om cirka 8.000 ton, kan dock behövas räknas om när bolaget får tillgänglig data på ustläpp som inte är inkluderat ännu. Det gäller främst utsläpp från mindre underhåll av byggnader och energiinvesteringar där klimatunderlaget för tillfället inte är komplett.

För att nå till utsläppsmålen har Akademiska Hus implementerat en fyrstegsprincip.

Första steget innebär att utreda om det går att bevara befintliga lokalytor, men att genom enkla åtgärder optimera lokalanvändningen, som exempelvis en annan schemaläggning för undervisningssalar. Steg 2 handlar om hyresgästanpassning, steg 3 ombyggnation och om det inte är möjligt för att uppfylla kundens lokalbehov är sista steget att bygga nytt.

Som stöd i sin analys att arbeta aktivt med fyrstegsprincipen tar Akademiska Hus hjälp av närvarosensorer där bolaget har mer än 25 % av ytan uppkopplad i dagsläget och inom kort mer än hälften av ytan.

I framtiden – kommer ni sluta bygga nytt helt?

– Ja, så kan det vara så småningom, men jag tror att vi kommer att behöva fortsätta bygga exempelvis nya studentbostäder och en del labb som kan vara svårt att hantera i befintliga byggnader. Det kommer säkert behöva byggas lite nytt framöver, men det kommer att kraftigt reduceras.

För att kunna reducera nybyggnation analyserar bolaget vilka framtida utbyggnadsbehov som finns till 2035. Vissa campus är mer färdigbyggda än andra – i Stockholm arbetar bolaget nu bland annat med att ställa om gamla kontor till studentbostäder.

– Det är framför allt det som är den nya riktningen för bolaget – från nybyggnation till ombyggnation och att ta vara på våra befintliga byggnader.

I Göteborg byggs det för fullt, exempelvis investerar Akademiska Hus 1,9 miljarder kronor i en ny byggnad som ska göra det möjligt för Göteborgs universitet att samla den Konstnärliga fakulteten.

– Vi planerar även för nya projekt i Göteborg. Men vi försöker faktiskt aktivt, vilket är ganska unikt i branschen, att se om man verkligen behöver bygga nytt och i så fall om vi kan minska volymerna och bli mer lokaleffektiva.

Hur mycket Akademiska Hus kan bygga inom ramen för klimatstrategierna beror förstås också på hur klimateffektivt man bygger. ”Desto mer klimateffektivt vi bygger desto mer får vi bygga inom ramarna för klimatbudgeten.”

I dag ligger ett vanligt projekt i branschen med en del klimatmedvetna val på ett utsläpp om cirka 300 kilo växthusgaser per kvadratmeter. Projekt som planeras av bolaget i år har som mål på max 266 kilo växthusgaser per kvadratmeter och ned mot max 200 kilo per kvadratmeter om några år.

Enligt Erik Florman är det viktigt för Akademiska Hus som bolag att vara transparent.

– Alla bolag har ju i princip satt klimatmål, men hur man ska nå dit är ibland otydligt. Det är dags att lägga fram planen för hur klimatmålen ska nås och vad som egentligen menas med att vara klimatneutrala. Vi har definierat vår klimatneutralitet med att vi ska reducera med 85 procent jämfört med 2019, och att vi ska också ta bort resterande 15 procent av utsläppen under samma år med exempelvis negativa utsläpp.