KI: Den skyhöga inflationen för ekonomin in i en lågkonjunktur
Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup. Det framgår av den senaste prognosen i rapporten Konjunkturläget från Konjunkturinstitutet.
Konjunkturinstitutet (KI) sänker sin prognos för svensk BNP-tillväxt i år och nästa år till 1,9 respektive 1,2 procent.
I senast föregående prognos från i mars räknade KI med en tillväxt på 3,3 procent 2022 och 2,1 procent 2023.
Inflationen enligt måttet KPIF beräknas i år lyfta till i genomsnitt 6,8 procent för att sjunka tillbaka till 3,2 procent 2023. I senast föregående prognos räknade KI med en KPIF-inflation på 5,2 procent 2022 och 2,8 procent 2023.
Expansiv ekonomisk politik under pandemin, omfattande störningar i de globala värdekedjorna och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat en perfekt storm med skenande inflation på många håll i världen. Skyhög inflation, fallande tillgångspriser och förväntningar om fortsatta räntehöjningar har fått de svenska hushållen att bli rejält pessimistiska om framtiden, konstaterar Konjunkturinstitutet.
I näringslivet är tongångarna annorlunda. Välfyllda orderböcker och ett relativt gott vinstläge gör att optimismen fortfarande är utbredd i näringslivet. Urholkningen av hushållens köpkraft gör dock att efterfrågan utvecklas svagt framöver, och den svenska ekonomin faller i år tillbaka i en lågkonjunktur och arbetslösheten förblir relativt hög även nästa år.
Riksbanken ställs därmed inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup.
