Smällen mot branschen

Den så kallade Paketeringsutredningen föreslår att fastigheter som säljs paketerade i ett bolag ska beskattas utifrån marknadsvärdet. Tanken är att beskattningen ska vara densamma som vid en direktförsäljning, så att fastighetsbolagen inte använder upplägget som ett sätt att slippa skatt.

I dag sker de flesta stora fastighetsaffärer i Sverige med paketerade fastigheter. Enligt utredningen bedöms 90 procent av den totala omsättningen ha varit sådana transaktioner under 2015.

Den särskilda utredaren Christina Eng konstaterar att fastighetsbranschen betalar en låg andel bolagsskatt i förhållande till sitt redovisade resultat men desto mer fastighetsskatt. Enligt utredningen är branschen totalt sett inte skattemässigt gynnad.

Trots det föreslås alltså skärpa regler kring paketeringen.

”De låga bolagsskattebetalningarna kan dock varken kompenseras eller motiveras av den högre fastighetsskatt som branschen betalar. Det är därför motiverat att motverka de skattefördelar som sammanhänger med transaktioner med paketerade fastigheter” skriver utredaren.

Utöver förändringarna för paketerade fastigheter föreslås införandet av en generell skatteplikt  vid fastighetsbildning. Den avgift som betalas till Lantmäteriet ska dras av från stämpelskatten.

Utredaren vill sänka stämpelskatten för företag till 2 procent och slopa den helt vid interna transaktioner inom koncerner.

Enligt utredningen skulle förändringarna kunna dra in 6,1-13,3 miljarder kronor per år till staten.

Christina Eng skriver att det finns en risk för inlåsningseffekter vilket kan minska utbudet av kommersiella fastigheter på marknaden. Förslagen skulle enligt henne få störst påverkan på företag som har en hög transaktionstakt och där objekten har en stark värdeutveckling.

Reglerna föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Förslaget ska nu ut på remiss.

Experter på Pangea och Mannheimer Swartling har analyserat vad förslaget egentligen innebär för fastighetsinvesterare – läs deras 8 frågor & svar här.