Second hand kan bli andra chansen för handeln

Den svenska handeln med second hand har vuxit kraftigt under flera år och 2020 uppgick marknaden till cirka 20 miljarder enligt en rapport från Svensk Handel. Det året ökade handeln med 9,2 procent jämfört med 3,5 procent för detaljhandeln.

– Det spännande är att det ökat lite hela tiden de senaste åren och det mesta tyder på att det kommer fortsätter att växa, säger Magnus Nikkarinen, näringspolitisk expert på Svensk Handeln till Fastighetsvärlden.

Siffrorna gäller dock inte endast för de fysiska butikerna utan innefattar även digitala marknadsplatser som Tradera, Blocket och Facebook Marketplace.

Men vad är det som driver second hand-trenden?

– När man ställer frågan till konsument att köpa begagnat så är det en stor andel som säger att det är priset som driver dem, och då får man hållbarhetsmervärdena på köpet. Jag tror personligen att det är en kombination av social acceptans av begagnat men också det uppsving som gjorts för att presentera och erbjuda produkterna, säger Magnus Nikkarinen.

Några som gjort just det sistnämnda är Arkivet som idag har fyra butiker, tre i centrala Stockholm och en i Göteborg, och som nyligen lanserade sin e-handel.

– Vi satsar på upplevelser i butik med ljusa och fräscha lokaler där det är glest och lätt. Vi satsar mycket på presentation. Många kunder kommer in och märker inte från en början att det är second hand, säger Martin Hallander, vd på Arkivet.

Arkivets affärsidé går ut på att kunder kan lämna in sina kläder för att sedan få 40 procent av försäljningsvärdet tillbaka vid försäljning av varan där återstående 60 procent går till Arkivet.

Men second hand erbjuder också något extra för fastighetsägaren i och med ett ökat kundflöde.

– Vi driver mycket trafik då varje plagg är unikt. Det är oftast kö vid våra butiker när vi öppnar för folk vet att sortimentet ändras hela tiden vilket leder till att många kommer till butiken flera gånger om dagen, eller åtminstone några gånger i veckan, säger Martin Hallander och fortsätter:

– Det här är en av många lösningar på butiksdöden. Det här är något som gör att folk kommer till handelsplatser när de lämnar in sina varor och samtidigt handlar. Här har hyresvärdarna något att hugga tag i då man kan titta på hur man kan disponerar sina ytor lite annorlunda, kolla på gemensam logistik mellan aktörer och ser över hyresförhållanden för att få in fler aktörer, säger han.

För Arkivet är det främst citylägen som intressant med ytor på åtminstone 400 kvadratmeter, gärna mer, även om de nu också har handel på nätet som de integrerar med de fysiska butikerna.

– Vi ser den fysiska butiken som en bärande idé för våra kunder. Vi kommer att växa med fler butiker och den expansionen kommer att ske i de fyra största städerna men på sikt även möjligtvis en expansion internationellt. Vi tror på att finnas i innerstan och inte så mycket i köpcentrum då vi vill finnas där folk bor och jobbar för att få in både de som handlar och de som lämnar in.

Arkivet, som inte tar in varor som är äldre än 2-3 år, tillhör den privata premium-delen av det växande segmentet av second hand men även andra aktörer har vuxit de senaste åren. Ideellt drivna Myrorna som funnit på marknaden längst har även de expanderat och innehar idag centrala citylägen men de öppnade även i februari i år upp sin första lagerbutik med kilopris på kläder i Botkyrka där de tecknat ett åttaårigt avtal med Stendörren.

Även etablerade aktörer av nya produkter har börjat sälja second hand. Men de erbjuder även sina kunder uthyrning och reparation av varor. Främst bland dessa återfinns friluftsaktörer som Haglöfs och Naturkompaniet men även Ikea och Clas Ohlson.

– Det som har hänt från hösten 2020 fram tills idag är en väldigt tydlig skjuts för reparationer där det gått från att fyra av tio till sex av tio svarar att de har reparerat något det senaste året, säger Magnus Nikkarinen på Svensk Handel.

Men det ökade trycket på second hand-marknaden har även skapat friktion mellan olika aktörer. Utöver de privata och ideella butikerna driver även kommunerna egna second hand-butiker som nu börjat få kritik för att de dumpar priserna till orimligt låga nivåer. Bland annat har det lett till att de fyra organisationerna Skoopi, Småföretagarna, Coompanion och Nyföretagarcentrum gått ut i en gemensam upplysningskampanj för att förhindra prisdumpningen.

– Det här är inte kommunal kärnverksamhet, det är bara orimligt. Den offentliga sektorn måste begränsa sin privata näringsverksamhet och fokusera mer på sina kärnuppgifter, säger Caroline Szyber, vice ordförande Småföretagarnas riksförbund till tidningen Altinget som skrivit om kampanjen.

Anledningen till att kommunerna satsar på egen verksamhet är främst att de enligt lag måste jobba med återvinning och återbruk och därför vill sälja produkter vidare som bland annat kommer in via återvinningscentraler.

– Det är en ny situation. De idédrivna och privata aktörerna finns på större orter men inte alltid på mindre och där får kommunerna själva ta initiativ. Där måste man vara lyhörd för hur situationen är. Hur aktiv ska en kommun vara med skattepengar? Det är en viktig fråga där man behöver hitta balans där kommunen verkar som en breddande kraft utan att störa handeln, säger Magnus Nikkarinen.