SBAB uppdaterar: Fem sänkningar 2024

– Vi har under lång tid argumenterat för att det underliggande inflationstrycket i svensk ekonomi, bedömt utifrån månads- och inte årsinflationen, toppade redan sensommaren 2022 och sedan dess varit på tydlig nedgång mot målet. Redan i september argumenterade vi för att det fanns goda skäl att sänka styrräntan före sommaren i år. Det är glädjande att se att Riksbanken nu verkar göra en liknande bedömning. Sen återstår det att se hur många räntesänkningar det blir under året med tanke på de geopolitiska riskerna i vår omvärld som med lite otur kan kasta grus i maskineriet, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB..

– Får vi rätt i vår prognos för styrräntan bör de rörliga bolåneräntorna ligga under 3,5 procent i januari 2026. Det innebär i så fall en rejäl lättnad för de högst belånade hushållen. Samtidigt tror vi inte att de rörliga bolåneräntorna faller mer än så, säger Robert Boije.

Bostadspriserna väntas öka med måttliga 2 procent under året, för att stiga lite mer åren därefter i takt med att tillväxten i realinkomsterna tilltar och de långa bolåneräntorna faller tillbaka. Ett historiskt stort totalt utbud av bostäder (inkluderande snart till salu/kommande) håller tillbaka priserna under våren, liksom fortsatta höjningar av månadsavgifterna i många bostadsrättsföreningar.

– Osvuret är bäst när det gäller bostadspriserna. Någon klang och jubelföreställning ser vi dock inte framför oss, även om räntorna är på väg ner och det troligen finns ett visst uppdämt behov av att byta bostad. Många bostadsrättsföreningar behöver troligen höja avgifterna under våren då de generellt sett inte höjts i paritet med de kostnadsökningar och den ränteuppgång som varit. Från att ha justerat avgifterna vid årsskiften har troligen en hel del föreningar valt en mer trappstegsliknande modell för att inte behöva chockhöja avgifterna på ett bräde, säger Robert Boije.

Antalet påbörjade nya bostäder väntas stanna vid låga 20 000 i år för att sedan öka stegvis upp mot 35 000 på några års sikt. Det är långt ifrån den nivå på 67 000 bostäder som Boverket menar behöver byggas totalt i Sverige varje år fram till 2030.

– Att bostadsbristen nu väntas tillta markant kommande år är tillräckligt illa, men problemet är större än så. Med de låga byggvolymer vi nu ser framför oss kommande år läggs tyvärr en grund för en lägre svensk BNP-tillväxt även på sikt och fortsatta svårigheter att förse flera viktiga tillväxtregioner med den kompetens som behövs. Det senare riskerar också hämma den nödvändiga klimatomställningen där kompetensförsörjningen är en nyckelfaktor, säger Robert Boije.