Det tredje och sista mötet ägde rum med Selin under onsdagseftermiddagen (25 maj). Mötet Arnhult ägde rum 16 maj och det med Batljan 14 april. De tidsmässigt två första mötena ägde rum på finansdepartementet och det sista var ett digitalt möte.

Det är alltså samma trio som Fastighetsvärlden lyfte fram i en stor granskning i magasinet Fastighetsvärlden nr 2/2021 där deras tillgångar och nätverk fanns i en kartläggning.

– Bakgrunden till att jag kallade dessa möten är att både Finansinspektionen och Riksbanken under en längre tid har lyft fram den kommersiella fastighetssektorn som en risk för den finansiella stabiliteten i Sverige. Då tycker jag var på sin plats att underrätta mig med några av de som det berör om hur de ser på tillståndet i branschen, säger Max Elger.

Han berättar att trion valdes ut eftersom det är tre större spelare på marknaden. SvD har tidigare skrivit att trions bolag har tillgångar på motsva­ran­de mer än 10 procent av landets BNP.

Max Elger säger till Fastighetsvärlden att han är nöjd med de tre mötena.

– Syftet var att samla information och att jag skulle lära mig mer. Jag är mycket nöjd med mötena. Det har varit bra samtal och de har återgett sin syn på marknaden i allmänhet och även sina verksamheter,

– De har lämnat samma budskap till mig som de säkert gör i andra sammanhand. Nämligen att de själva vilar tryggt i övertygelsen att de har en solid affär.

Finansmarknadsministern fortsätter:

– Jag ska inte delge enskildheter ur samtalen, men jag skulle säga att alla är väl medvetna om riskerna med ökande räntor, stigande byggkostnader och eventuell ekonomisk sättning. Jag tycker att de hade sakliga resonemang kring det.

FV: Hur påverkar trion den svenska ekonomin, kan de stjälpa den om det går riktigt illa?

– Enligt mitt förmenande är det inte det mest sannolika scenariot. Men om man talar om hela branschen så är det så att den kommersiella fastighetssektorn står för halva upplåningen, från icke finansiella aktörer, i banksektorn och står för hästen halva företagsobligationsmarknaden. Det är klart att det är betydande volymer av både upplåning och obligationer. Är det så att den här sektorn får mycket stora problem så löper det risk att få mycket stora återverkningar ner i det finansiella systemet.

Är du orolig över situationen för de svenska kommersiella fastighetsbolagen?

– Jag inte lagd åt det oroliga hållet, men jag tar del av de bedömningar som görs av Finansinspektionen och Riksbanken, och det vore dumt att bortse från dessa. Jag är medveten om de risker som föreligger.

Vad är du mest orolig för när det gäller framtiden?

– Jag går inte och oroar i största allmänhet. Men jag tycker man ska fästa uppmärksamhet på att dels det faktum att sektorn har en relativt hög belåning. Att den således är räntekänslig och att intjäningen bygger på att ekonomin fungerar väl och att hyresgästerna betalar sina hyresavier. En bred ekonomisk sättning innebär en risk, att helst om det sker i ett klimat av högra räntor. Det har vi sett exempel på under 90-talet. Så det vore dumt att bortse från det att det föreligger risker.

Minister Max Elger berättar att han vid några av mötena kom in på 90-talskrisen. Speciellt gjorde han det vid det möte med Fastighetsägarna som ägde rum 6 april, men då fick han höra om skillnader i bankbelåning, som är lägre nu, och att räntorna just nu är betydligt lägre.

Kan fler fastighetsinvesterare få en inbjudan till möte i framtiden?

– Man kan inte utesluta att det kan behövas fler samtal, lite beroende på hur det går i omväden. Men jag har inga ytterligare samtal inbokade.

En sista fråga. Om du har bostadslån, har du bundet lån eller rörligt?

– Jag har lån, i allt väsentligt bundna. Men det var ett beslut jag fattade för mycket länge sedan. Jag får snart anledning att ta ett ta ett nytt beslut.