”Ekonomi står inför ett nytt reptrick”
Trots minskad tillväxt och omvärldsoro visar Sveriges ekonomi hög aktivitet. Men det är inte enkelt att bevara god sysselsättning och återställa hushållens köpkraft, samtidigt som inflationen ska komma ner, enligt Handelsbankens senaste konjunkturrapport.
– Riksbanken står inför en särskilt svår riskavvägning med en räntekänslig ekonomi, hög inflation och svag krona. Deras fokus kommer fortsatt vara inflationen, säger chefsekonom Christina Nyman.
Också finanspolitiken står inför avgörande vägval. Statens finanser är starka men regeringen gasar kanske väl försiktigt med hänvisning till inflationen.
”Regeringen behöver lyckas med reptricket att stötta hushåll och välfärd samtidigt som de inte kan driva på kostnadsökningarna”, säger Christina Nyman.
Sveriges ekonomi starkare än sitt rykte, men gungig
Svensk ekonomi bromsade in kraftigt under andra kvartalet i spåren av svag efterfrågan och urholkad köpkraft. Samtidigt har bostadsbyggandet minskat kraftigt. Svagare global efterfrågan har medfört att exporten börjat bromsa in.
Handelsbankens ekonomer bedömer att BNP faller med 0,6 procent i år, är oförändrad nästa år och stiger med 2,4 procent 2025. Jämfört med euroområdet var tillväxten klart svagare i Sverige andra kvartalet, men sett till utvecklingen sedan 2019 har svensk BNP utvecklats starkare. Även sysselsättningen har ökat mer i Sverige.
”Vi kan konstatera att svensk ekonomi svänger mer än euroområdet både upp och ner men att den underliggande är starkare än många tror”, säger Christina Nyman.
Mild lågkonjunktur nästa år
Trots negativ BNP-tillväxt har sysselsättningen fortsatt att öka under första halvåret till toppnivåer och arbetsmarknadens parter har tagit ansvar i en pressad tid.
”Det är därför svårt att säga att vi är inne i en bred lågkonjunktur”, säger Christina Nyman.
2024 räknar Handelsbankens ekonomer med att arbetskraftsefterfrågan svalnar och att svensk ekonomi går in i en mild lågkonjunktur.
Penningpolitiken stram ett år till
Räkna med att de höga räntorna ligger kvar tills den ekonomiska aktiviteten bromsat in tillräckligt för att hålla inflationen i schack. Ekonomin behöver lyckas med reptricket att hålla uppe sysselsättningen och återställa hushållens förlorade köpkraft, men samtidigt kyla av inflationen genom måttligare vinstmarginaler och löneökningar, samt starkare produktivitet. En mjuklandning är förhoppningen i centralbankernas inflationsbekämpning.
”Vi väntar oss att centralbankerna påbörjar en gradvis lättnad av penningpolitiken först runt mitten av 2024 och en successiv nedgång i inflationen som pågår in i 2025”, säger Christina Nyman.
Starkare krona först nästa år
Riksbanken tvingas fortsätta höja räntan för att bekämpa inflationen men kronan blir ändå fortsatt svag. Handelsbankens ekonomer räknar med två ytterligare räntehöjningar, i september och november, till en styrränta på 4,25 procent.
”Riksbanken kommer inte att börja sänka räntan förrän den känner sig trygg med att inflationen närmar sig inflationsmålet. Vår bedömning är att det sker i september 2024.
Först nästa år, när osäkerheten om räntor och inflation minskat, kommer kronan blir starkare, enligt bankens ekonomer.
Hushållens sparande ger motståndskraft
Hushållens reala disponibla inkomst har minskat med drygt 3 procent mellan första kvartalet 2022 och andra kvartalet 2023, den största nedgången sedan 90-talskrisen. Hushållens sparande har samtidigt legat kvar på en relativt hög nivå, vilket betyder att det finns buffertar kvar. Dessutom har hushållen redan känt av större delen av ränteuppgången och deras ränteförväntningar är förhållandevis höga.
”Därför räknar vi inte med någon kraftig inbromsning i konsumtionen eller någon ny bostadsprisnedgång”, säger Christina Nyman.
Boräntorna bedöms nå sin topp först i slutet av året. Först därefter återhämtas hushållens inkomster och bostadspriserna långsamt.
Kostnadssmäll slår hårdast mot storstäderna
Boendekostnaderna har stigit över hela landet och särskilt mycket i storstäderna. Som exempel bedöms el- och räntekostnader, för nya bolånetagare, i Sollentuna utanför Stockholm utgöra 25 procent av inkomsterna i slutet av året, att jämföra med 8 procent i Örnsköldsvik.
Svåra vägval för regeringen
Statens starka finanser tillsammans med den låga statsskulden innebär att det finns utrymme för en expansiv finanspolitik. Budgeten för 2024 väntas innehålla reformer på cirka 40 miljarder kronor, vilket varken bedöms vara speciellt åtstramande eller expansivt – och effekten på inflationen är marginell.
”Att få ekonomin att mjuklanda är en utmanande uppgift. Behovet av vård, skola och omsorg blir inte mindre för att inflationen är hög och även med de tillskott som väntas i budgeten består risken att det kan behövas besparingar för att hantera ökade kostnader”, säger Christina Nyman.
