CauseyWestling: Så slår skatteförslaget mot fastighetsbolagen

Genom ett EU-direktiv måste Sverige och övriga medlemsländer införa ränteavdragsbegränsningar. Den 20 juni lade regeringen fram sin promemoria med det förslag som föreslås träda i kraft den 1 juli 2018. Skatteförlaget går i korthet ut på följande:

• En generell begränsning av ränteavdrag i bolagssektorn införs. I första hand föreslås att avdraget begränsas till 35 procent av EBIT och som ett alternativ föreslås en begränsning som utgörs av 25 procent av EBITDA.
• Ett negativt räntenetto som inte i sin helhet har kunnat dras av tidigare år får sparas för att dras av under de kommande sex å Vid ägarbyten försvinner det sparade utrymmet.
• En förenklingsregel införs som innebär att ett negativt räntenetto upp till 100.000 kronor (beräknat på koncernnivå) alltid får dras av.
• Nuvarande räntebegränsningsregler för ränta på skulder till bolag i intressegemenskap behålls och föreslås ges ett snävare tillämpningsområ Reglerna föreslås endast omfatta situationer när skuldförhållandet uteslutande eller så gott som uteslutande etablerats i syfte att uppnå skatteförmåner.
• Sparat underskott vid införandet av de nya reglerna får under en två- eller treårsperiod (två år med EBIT och tre år med EBITDA) endast nyttjas till den del de uppgår till 50 procent av överskottet.
• Avdragsförbud för ränta vid vissa gränsöverskridande situationer (hybridregler) infö
• Skatteregler om finansiella leasingavtal införs. Skattereglerna ska tillämpas på lager, inventarier, byggnader, markanläggningar och mark som omfattas av finansiella leasingavtal.
• Ett s.k. primäravdrag för värdeminskning avseende hyreshus föreslå Utöver det vanliga värdeminskningsavdraget får ytterligare 10 procent av utgifterna dras av inom en femårsperiod (2 procent av anskaffningsvärdet per år) från det att hyreshuset färdigställs.
• Räntekostnader för byggnad, inventarier och markanläggningar får inte läggas till anskaffningsvärdet.
• En sänkning av bolagskatten från 22 procent till 20 procent.

• Vad är ditt sammanfattade intryck av förslaget?

– Trots att bolagsskatten sänks till 20 procent kan jag inte annat än konstatera att detta troligtvis kommer att innebära en ökad beskattning för fastighetsbranschen om det går igenom. Vår slutsats är att detta med all säkerhet skulle utmynna i minskat byggande och minskade investeringar, säger Carl Westling. Detta förslag i kombinaten med det förslag på beskattning av försäljningar av fastighetsbolag som paketeringsutredningen föreslog tidigare i våras kommer slå mycket hårt mot fastighetsbranschen.

• Men fastighetsbranschen får ju inte bara sänkt satt det blir ju även en lättnad genom ökade värdeminskningsavdrag för nybyggda hyreshus?

– Ja, fastighetsbranschen får en lättnad genom återinförande av det gamla primäravdraget som fanns innan skattereformen 1990, men effekten av detta kommer dock att begränsas om en EBIT-modell infö Jag har svårt att se att detta kommer räcka som incitament för ökat nybyggande.

• Några kommentarer till utformningen av förslaget?

– Det är förvånande att regeringen väljer en avdragsbegränsning baserad på EBIT i första hand, när EBITDA är det mått som förordas i EU-direktivet och det internationellt mest anvä Vi har de senaste dygnen hjälp några av våra klienter att räkna på effekterna av detta förslag och kan konstatera att en EBITDA-modell skulle vara mer gynnsam för fastighetsbranschen än en EBIT-modell. Det är dessutom överraskande att de nuvarande reglerna för ränteavdragsbegränsningar bibehålls med bara några få justeringar. Dessa regler har kritiserats för sin svårtillämplighet ända sedan införandet 2013, och det finns inget som tyder på att de blir särskilt mycket klarare med det här förslaget. Jag är heller inte förtjust i att den sänkta bolagsskatten ska finansieras av en tillfällig begränsning av möjligheten att utnyttja underskott från tidigare år. Jag är inte heller så säker på att detta inte bryter mot förbudet mot retroaktiv skattelag, så som det påstås promemorian.

– Vi kan nog förvänta oss att samtliga av dessa delar kommer få en hel del kritik i remissvaren.

• Hur förhåller sig det svenska förslaget jämfört mot det EU-dirketiv som ligger till grund för införandet?

– Att schablonbeloppet sätt till 100 000 kr per år och koncern får anses väl snålt med tanke på att EU-direktivet hade ett årligt schablonavdrag på ca 30 000 000 kr. De undantag för samhällsinvesteringar som fanns med i EU-direktivet lyser också med sin frånvaro. Sammanfattningsvis kan vi nog konstatera att den svenska regeringen har valt att lägga sitt förslag på en mycket snålare nivå än vad som krävs enligt EU-direktivet.