62 procent vill kunna fortsätta jobba hemifrån
62 procent av de som har jobbat hemma under pandemin vill kunna fortsätta jobba hemifrån även efter att viruset försvunnit. Det visar en ny undersökning från SBAB. Det kan bli ett tufft slag för kontorsfastighetsägarna.
Fastighetsvärlden genomförde nyligen en större enkät med företrädare för ett 30-tal av de största kontorshyresgästerna i Stockholmsområdet, läs mer här. Där framgick att flera redan nu börjat fundera över det framtida behovet av kontorslokaler till följd av att distansarbete i viss utsträckning kan bli det nya normala. Om varje anställd i snitt jobbar på distans en gång i veckan kan det leda till ett lokalbehov som är 20 procent mindre.
När SBAB nyligen frågade svenska folket om hur deras vardag förändrats under coronapandemin framgick det tydligt att hemmajobbandet blivit vanligare. I undersökningen svarar nästan hälften (46 procent) av de som har ett jobb att de arbetat hemma som en konsekvens av pandemin – en ny verklighet som många även uppskattar: sex av tio har trivts med att jobba hemma, och lika många (62 procent) vill kunna fortsätta göra det även i framtiden. Vidare visar undersökningen att nästan hälften (46 procent) anser att deras privatliv har förbättrats av att arbeta hemma.
– Omställningen till att arbeta mer hemifrån verkar ha gått smidigt för många. Jag hade nog trott att fler skulle ha negativa upplevelser. Inte bara synen på hemmet utan också privatlivet har påverkats i positiv riktning. Vissa omständigheter som inte täcks av vår undersökning kan möjligen också bidra till det ökade välbefinnandet. Jag tänker speciellt på de som slipper pendla. Det upplevs som positivt och tid frigörs som annars läggs på rese- och kötid. Det gäller för alla men kanske i synnerhet för barnfamiljer som har hämtning och lämning att anpassa sig till, säger Claudia Wörmann, Boendeekonom på SBAB.
SBAB bad hjärnforskaren Katarina Gospic kommentera resultaten i undersökningen och även hon menar att coronakrisen kommer att få stora och långsiktiga konsekvenser för var vi väljer att bosätta oss och sättet att umgås.
– Jag tror vi kommer se en framväxt av mindre lokala samhällen utanför städerna, ett slags bygemenskap där vi umgås mer lokalt och i mindre konstellationer. Tittar man på det utifrån ett evolutionärt perspektiv är det inte så konstigt – bylivet erbjuder många av de kvaliteter vi som människor behöver, så som lugn, närhet till natur och några få men starka mänskliga relationer. Att ha nära vänner blir viktigare än att ha fem tusen Facebook-kontakter, säger Katarina Gospic.
