Riksbanken: Fastighetsbranschen av särskild vikt för stabiliteten

Riksbanken bedömer, i sin halvårsvisa rapport, att det svenska finansiella systemet för stunden fungerar tillfredsställande.

Men om krisen blir utdragen ökar riskerna för den finansiella stabiliteten.

Riksbanken bedömer i rapporten att många fastighetsföretag har en begränsad kassalikviditet i relation till sina kortfristiga skulder, vilket gör att de riskerar att snabbt få problem om intäkterna minskar kraftigt.

Det finns täta länkar mellan olika företag och branscher, skriver Riksbanken, vilket bidrar till att problem i en bransch kan spridas till andra närliggande branscher. Exempelvis påverkas fastighetsföretagen när hyresintäkterna från detaljhandel, hotell och restauranger krymper.

Ett stort problem för fastighetsföretagen i dagsläget är att många hyresgäster har svårt att betala hyrorna på grund av att deras intäkter har fallit snabbt och kraftigt. Med försämrade ekonomiska utsikter och om finansieringskostnader stiger, ökar risken för att priserna på kommersiella fastigheter ska falla, menar Riksbanken.

Vidare är kontor den största branschen. I den branschen har fastighetsvärdena stigit tydligast under de senaste åren. Eftersom transaktionerna varit så få är det dock svårt att veta vilken effekt den senaste tidens utveckling hittills har haft på fastighetsvärdena.

Men en del företag har redan nu redovisat nedskrivningar av värdet på sina fastigheter i kvartalsrapporterna, fortsätter Riksbanken.

Eftersom bankerna har stora exponeringar mot fastighetsbranschen är den särskilt viktig för den finansiella stabiliteten. Fastighetsföretag står för en stor del, drygt 40 procent, av upplåningen hos banker. Problem i fastighetsbranschen riskerar därför att få stora konsekvenser för den finansiella stabiliteten. Om fler företag drabbas av betalningssvårigheter eller går i konkurs medför det att bankernas kreditförluster ökar, fortsätter Riksbanken.

Men det är svårt att, i detta läge, uppskatta hur stora de realekonomiska effekterna kan bli.

I den penningpolitiska rapporten i april resonerade Riksbanken om utvecklingen i två olika scenarier, där svensk BNP faller med 7 respektive 10 procent i år, samtidigt som arbetslösheten stiger till 10 respektive 11 procent.