Över fyra miljarder i sänkta utdelningar

Det är utdelningarna för bolagen på large cap-, respektive mid cap på OMX Stockholm som synats. Även om det mest uppmärksammats att många bolag sänkt sina utdelningar så är det även tolv stycken som höjt den. Störst höjning står Pandox för som under pandemiåren 2020 och 2021 helt slopade utdelningen men som nu återinför den. Rent matematiskt innebär det en oändlig höjning, från 0 kronor till 2,50 kronor. Senast bolaget lämnade utdelning var för räkenskapsåret 2018 och då delades 4,70 kronor per aktie ut.

Tydliga höjare nu är även Sagax och NP3, bolag med relativt högavkastande bestånd där utdelningen höjs med tvåsiffriga procenttal.
Ett par utmanande utdelningar står SBB samt K2A för. I det senare fallet summerar inte utdelningarna till några stora belopp men marginalen i räkenskaperna är just nu väldigt låg och varje krona som kunde behållas skulle göra nytta i bolaget.

Att SBB höjde sin utdelning var inte heller särskilt väntat, även om Ilija Batljan tidigare påtalat bolagets kassaflöden från långa hyresavtal med säkra motparter. Lite tveksamt om höjningen inneburit något förbättrat förtroende, att man håller vad man lovar efter det bombardemang av kritiska åsikter som bolaget och särskilt Batljan fått ta emot det senaste året. Kanske har höjningen tvärtom provocerat fram ännu fler starka åsikter om företagsbygget.

Ett annat bolag som fått utstå kritik för hög belåning är Corem. Där blir det ingen höjning, men oförändrad utdelning och det finns säkert synpunkter på det bland de lite försiktigare investerarna. Den störste ägaren, Rutger Arnhult, har ju det senaste året fått höra att han arbetat med för hög risk. Liksom Batljan har han dock genomfört många åtgärder för att stabilisera situationen och lugna kreditmarknaden, men det kostade hela det stora innehavet i Castellum.

Höjarna

Även om det är fler fastighetsbolag som höjt sina utdelningar än som sänkt den så är nettot i utdelningsförändrinarna starkt negativt. Höjningarna, inklusive Pandox återupptagna utdelning summerar till drygt en miljard kronor. Sänkningarna uppgår till totalt nära 4,3 miljarder på de två listor vi summerat data från. Nettot är således minus 3,3 miljarder i utdelningar.

Det finns en stor förklaring till det stora negativa nettot – Castellum, vars slopade utdelning står för nära två tredjedelar av de minskade utdelningarna. Även Fabege samt Bonava står för avsevärda andelar men inte i närheten av Castellums.

De som stått hårdast på utdelningsbromsen är bostadsutvecklarna Besqab och Bonava samt stora Castellum. Där har utdelningen helt slopats. För de två förstnämnda är det ju intjäningen som fått sig en tuff smäll, samt just nu lågavkastande byggrätter som tynger balansräkningen. Besqab är dessutom på gång med en nyemission.

För Castellum ser intjäningssidan mycket stabil ut och istället är det en riktigt stor volym med obligationsfinansiering som man behöver få ut ur systemet. En ny storägare i form av Akelius med god uthållighet gav också tydliga signaler om vad som önskades. Så det blev både slopad utdelning samt nyemission.

Utöver de nämnda bolagen är det ytterligare sex bolag som skurit kraftigt i sina utdelningar. Fastpartner signalerade först en större sänkning än vad det senare blev.

Sänkarna

Men sedan finns det ju en räcka bolag som inte behövt förhålla sig till frågan om att sänka eller höja utdelningen. De som aldrig lämnar utdelning. Flertalet av dessa har lagt fast sin policy med inriktning på att pengarna gör största nytta om de återinvesteras. I den här gruppen finns tre bolag inom Selin-sfären, Balder, K-Fastigheter och Brinova.
Trots att de alltid kan behålla mer av intjäningen så finns det inga stora marginaler att ta av i de här bolagen nu.

Slopade utdelningar har varit ett sätt för fastighetsbolagen att stärka sina kassor för fortsatta räntehöjningar. Till det kommer att flera genomfört nyemissioner. Allt tyder på att vi kommer få mer av den varan det närmaste året.

Cibus vars utdelning är i euro såg en utdelningsminskning från 0,99 euro till 0,9 vilket i är en minskning med 9 procent. I kronor blir skillnaden mindre då den svenska valutan försvagats från 2022 till 2023 och skulle, om man jämför med den genomsnittliga växelkursen 2022, innebära en minskning med 3 procent.

Normalt utan utdelning