Transaktionsvolymen i Sveriges bedöms landa på 19,3 miljarder euro, vilket är en minskning med 42 procent jämfört med 2021. Colliers summerar antalet affärer i Sverige till 380, vilket är 26 procent färre än ifjol.

De börsnoterade bolagen stod för 48% av säljvolymen i Sverige under H2 2022. Under 2021 stod man för 49% av köpvolymen. Så det svänger fort!

Mikael Söderlundh, analyschef Colliers Norden och partner:

– Jämfört med ett otroligt starkt 2021 står vi nu inför en mer återhållsam marknad. Antalet affärer har minskat med 13 procent till cirka 1.250 och den genomsnittliga affären har minskat markant, från 53 miljoner euro till 39 miljoner euro.

Volymen minskar i alla nordiska länder utom Finland 

Alla nordiska länder utom Finland har haft en svagare transaktionsaktivitet under 2022. I Sverige, som är den största marknaden i regionen, har volymen minskat med 42 procent, i Norge med 35 procent och i Danmark med 18 procent. Finland är det enda land som inte haft en negativ utveckling och där har volymen ökat med fyra procent jämfört med 2021.

Mikael Söderlundh:

– 2022 började starkt med en rekordvolym på hela 30 miljarder euro under första halvåret, men under det vanligtvis starka andra halvåret minskade volymen med 34 procent. Inbromsningen beror delvis på finansieringen som blivit dyrare och svårare, samt en försvagad ekonomi. Dessutom har den börsnoterade fastighetssektorn sjunkit med 45 procent under 2022.

Från nettoköpare till nettosäljare 

En stor förändring från 2021 är att de noterade fastighetsbolagen har gått från nettoköpare till nettosäljare. Förra året stod de noterade bolagen för 49 procent av alla förvärv i Sverige och 27 procent i Norden. I år är motsvarande siffror 16 respektive 8 procent.

Joakim Arvius, vd Colliers Sverige och partner:

– Den noterade fastighetssektorn värderas för närvarande med närmre 40 procent rabatt mot bokförda substansvärden, vilket gör det svårt för bolagen att vara aktiva på köpsidan. I stället har vi sett stora fastighetsförsäljningar och nyemissioner för att hantera ett tuffare finansieringsklimat och kraven på kreditvärdighet.

Fortsatt starkt nordiskt intresse bland utländska investerare 

Utländska investerare fortsätter vara nettoköpare och står för 39 procent av alla förvärv och 21 procent av alla försäljningar i Norden. Detta innebär nettoköp på 8,6 miljarder euro år 2022, vilket är det sjunde året i rad med positivt kapitalinflöde till Norden. I Sverige uppgår andelen utländska köpare till 32 procent, medan motsvarande siffra i Danmark och Finland är 64 procent respektive 49 procent.

Bostäder fortsätter att vara det största segmentet 

Trots en nedgång fortsätter bostäder att vara det största segmentet med 28 procent av den totala volymen, följt av logistik med 19 procent. Samhällsfastigheter och kontor står vardera för 17 procent av volymen. Handelsfastigheter har haft ett uppsving och ökat från 9 till 13 procent, drivet av exempelvis flera stora försäljningar av livsmedelsportföljer och välkända varuhus i centrala Helsingfors och Köpenhamn.

De fem största fastighetstransaktionerna i Norden under 2022:

1. Brookfield förvärvar 49% av en nordisk portfölj med utbildningsfastigheter från SBB (~2,1 miljarder euro)
2. Allianz förvärvar 56% av en bostadsportfölj i Sverige från Heimstaden Bostad (~1,6 miljarder euro)
3. Kåpan förvärvar resterande 50% av Svenska Myndighetsbyggnader från SBB (~0,8 miljarder euro)
4. Orange Capital Partners förvärvar en bostadsportfölj i Danmark från NREP (~0,7 miljarder euro)
5. Stenhus Fastigheter förvärvar svenska noterade fastighetsbolaget Randviken (~0,7 miljarder euro)

Joakim Arvius:

– När vi blickar framåt förväntar vi oss ett utmanande första halvår 2023, men en gradvis mer aktiv och starkare fastighetsmarknad mot slutet av 2023. Det är naturligt när vi går in i en period med högre räntor att marknaden förändras och vi förväntar oss att se nya investerare och intressanta affärsmöjligheter, både fastighets- och bolagstransaktioner.