Konkurserna ökar från redan rekordhöga nivåer
Konkurserna bland svenska företag låg i slutet på förra året redan på rekordhöga nivåer men fortsätter att öka, enligt ny statistik från kredit- och affärsinformationsföretaget UC.
Konkurserna under 2023 har hittills varit det högsta antalet på tio år och 47 procent högre än januari i fjol. Samtidigt har antalet nystartade bolag minskat med 46 procent.
Konkurserna har ökat stadigt inom de flesta branscher under hela hösten. Den topp som noterades under december månad har under januari månad fortsatt att öka.
– Konkurserna har ökat stadigt hela hösten och antalet nystartade bolag har minskat. Vi var nog många som hoppades på att toppen skulle vara nådd i och med de rekordhöga antalet konkurser vi såg under december månad. Men den negativa spiralen med extremt hög osäkerhet, fortsatt hög inflation och ökade kostnader i form av både räntor och elpriser har dessvärre bara eskalerat ytterligare under den första delen på året. Konjunkturinstitutets konfidensindikator visar på det lägsta förtroendet bland svenska företag inom vissa branscher sedan 90-talskrisen, säger Johanna Blomé.
Transportsektorn och byggföretag är bland de hårdast drabbade
Enligt UCs månadsstatistik har konkurserna under januari ökat med 150 procent inom transportsektorn, vilket innebär en dubblering av antalet konkurser i jämförelse med januari månad de senaste tio åren. Motsvarande siffra är 49 procent för byggföretag. Även detta motsvarar de högsta konkurserna under januari månad på 10 år.
– Konkurserna under januari månad inom både transport och bygg är de högsta på tio år i jämförelse med motsvarande period. Under hela hösten har konkurser drabbat inte minst konsumentnära branscher, såsom handeln och hotell- och restaurang. Nu ser vi att de stora ökningarna sker inom branscher med nära koppling till industrin och stora långsiktiga investeringar. Till viss del beror detta troligtvis på en överetablering som skedde under pandemin då det gick bra för många byggföretag till följd av att exempelvis bostadsmarknaden blomstrade. Men att byggsektorn börjar sakta in är aldrig ett gott tecken, antalet lyftkranar i storstäderna brukar vara en avspegling av konjunkturen. Saknas optimism och framtidstro inleds färre byggprojekt. Transportsektorn är i sin tur som Sveriges pulsåder och nära förknippad med andra branscher. Sinar lagren och det inte finns material att frakta så minskar behovet av körningar, fortsätter Johanna Blomé.
Hotell och restaurang går emot trenden – konkurserna minskar
Den bransch som sticker ut i månadens statistik är hotell- och restaurang, där konkurserna har minskat med 9 procent.
– Även inom hotell och restaurang har trenden med ökade konkurser varit tydlig under hela hösten. Det är förvånande att konkurserna inom en så konjunkturkänslig bransch, med många småföretagare och generellt lägre likviditet, nu minskar. Men det är svårt att förutse vilka prioriteringar som hushållen kommer att göra när de behöver hålla hårdare i plånboken. Behovet av att träffa vänner och bekanta sedan pandemin är fortfarande starkt. Kanske väljer man några fler restaurangbesök om man har råd istället för att åka på den där längre resan? Trenden kan också delvis bero på en självrensning där flera hotell och restaurangföretag slagits ut under pandemin eller tidigare under året. Samma princip kan gälla handeln, där konkurserna visserligen fortsatt gått upp (37 procent inom detaljhandel, och 28 procent inom partihandeln) men inte i paritet med flera andra branscher den senaste månaden, menar Johanna Blomé.
Lånen bland utsatta grupper riskerar att öka
Osäkerhetsfaktorerna på marknaden framöver är många. Under den andra veckan i februari kommer Riksbanken med ytterligare besked om styrräntan.
– Det är länge sedan svensk ekonomi stod inför så många frågetecken som vi gör idag. I ett mycket negativt framtidsscenario får alla de påföljder vi redan sett från pandemin och kriget i Ukraina så kallade tröskeleffekter, vilket skulle drabba redan ekonomiskt utsatta grupper ännu mer. Enligt Konjunkturinstitutets mätning är det mer än fyra av fem hushåll som påverkas av de höga elpriserna. När frågan ställdes hur man planerar att finansiera den ökade utgifterna, var det en överrepresentation från grupperna låginkomsttagare och unga 18-24 år som svarade att man planerade att ta lån. Det här utgör såklart en risk för individen att hamna i en skuldfälla som är svårt att ta sig ur även när ekonomin har vänt och på sikt skadar det också samhällsekonomin, avslutar Johanna Blomé.
