Hotellbranschen på grön kvist
För första gången sedan pandemin slog till i början av 2020 har nu hotellen i Stockholm och övriga landet högre intäkter än före pandemin. Det visar nya siffror som Stockholms Handelskammare tagit fram via Benchmarking Alliance.
Intäkterna för Sveriges hotell var under april månad 13 procent högre än motsvarande månad 2019. För hotellen i Stockholm var intäkterna 10 procent högre än siffrorna i april 2019. Motsvarande nivå för hotell belägna utanför Stockholm var +15 procent.
– Det är mycket glädjande att hotellbranschen redovisar intäkter som överstiger nivåerna innan pandemin. Trenden är tydligt positiv i hela Sverige med fler uthyrda rum och högre rumspriser. Detta visar att livet har återgått till det normala igen, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Beläggningsgaraden var dock inte så mycket högre än jämförelseåret 2019, i flera fall läge. Men snittrumspriset var högre – vilket bidrar till högre intäkt.
I Sverige var de totala logiintäkterna 1 690 miljoner kronor under april månad 2022. Det kan jämföras med endast 560 miljoner kronor i april 2021 och bara 262 miljoner kronor i april 2020. Hotellen i Stockholm fick sammantaget in 639 miljoner kronor på logi, jämfört med 144 miljoner kronor i april 2021. Det är en ökning med 345 procent. För hotellen utanför Stockholm uppgick logiintäkterna till 1050 miljoner kronor under april 2022, att jämföra med 417 miljoner kronor motsvarande månad i fjol.
– Hotellen i Stockholm går nu starkt, vilket är särskilt kul eftersom huvudstadens hotell svarade för mer än hälften av det totala intäktstappet i Sverige under pandemin. Det finns skäl att hoppas på en riktigt bra sommar för besöksnäringen, säger Stefan Westerberg.
– Det finns dock orosmoln i fortsatt stor smittspridning i vissa delar av världen som kan minska inflödet av turister till Stockholm och Sverige. Ett annat orosmoln är att branschen kännetecknas av en stor brist på arbetskraft. Hela 85 procent av hotellen uppger brist på personal, enligt Konjunkturinstitutets konjunkturbarometer för april månad. Det tredje bekymret är ett allmänt högt och ökande kostnadstryck på hushållen, i form av högre energipriser och livsmedelspriser, vilket kan bidra till en försiktighet att spendera på semestern, säger Stefan Westerberg.
