Under Fastighetsvärldens seminarium Bostadsdagen 2019 berättade Ellevios Kenneth Johansson, som är ansvarig för regionnätet i Stockholm, om stadens stora utmaningarna för elproduktionen – och bristerna i stamnätet.

Efterfrågan på eleffekt i Stockholm ökar mer än vad Svenska kraftnät klarar av att leverera.

När Fastighetsvärldens chefredaktör Willy Wredenmark, för dagen moderator, frågade Kenneth Johansson hur många projekt i Stockholmsområdet som står och stampar i väntan på el blev svaret – ett 30-tal.

– I somras frös vi alla nyanslutningar på över 1 MW. I dagsläget är det ett 30-tal som är frysta.

Kenneth Johansson fortsätter:

– Det är inte så att arbetat har stoppats. Men vi måste till skillnad mot tidigare föra en individuell diskussion med varje större kundanslutning. När det gäller större anslutningar vill vi tillsammans med kunderna se över möjligheterna om att avtala kring laststyrning för att minska påfrestningen på elnätet vid de mest kritiska perioderna.

I oktober nådde Ellevio en uppgörelse med Regeringen vilket gör att det fortsättningsvis finns lokal elproduktion i Värtaverket. Beskedet har fungerat som en räddningsplanka för de drabbade projekten.

Det här är beslutade projekt, och en del stora handelsföretag drabbas?  
– Helt rätt. Men jag hoppas att vi ska kunna tillgodose dem.

– Om kraftvärmeavtalet inte hade blivit av hade vi tvingats säga nej till dem. Nu kommer vi med största sannolikhet säga okej. Men för att säkerställa att vi har tillräckligt med kapacitetsutrymme kvar till i slutet på 2020-talet när Svenska kraftnät byggt klart stamnätsförstärkningarna måste vi, med respektive kund, gå igenom och diskutera om det finns möjlighet för dem att vara mer flexibla i sin användning.

Kenneth Johansson vill inte gå in på vilka aktuella företag det handlar om – men säger att det rör sig om stora aktörer, bland annat infrastrukturägare och datahallar.

Han menar vidare att elbristen kan kosta ungefär 150 miljarder per år i samhällsekonomiska kostnader om man inte hanterar bristerna i stamnätet.

– Svenska kraftnät gör sitt för att snabba på stamnätets utbyggnadsprocess ­­– men fullt utbyggt kommer det inte vara förrän 2028.

Elkapaciteten till våra städer, i synnerhet Stockholm, har inte hängt med.
– Nätkapacitetsbristen drivs främst av den stora befolkningstillväxten i städerna – med följdeffekten fler bostäder och utbyggd infrastruktur. Allt drar effekt och behoven ökar. Ledningarna som strömmen skall passera igenom räcker helt enkelt inte till.

Till detta kommer den snabba digitaliseringen som innebär mer datacenters i städerna samt elektrifieringen av transportsektorn när samhället ställer om till fossilfritt.

Läs även: Hon blir stadens nya elgeneral

På frågan om elbristen kommer att stoppa bostadsbyggandet i Stockholm svarade Kenneth Johansson: nej med tillägget:
– Inte i dagsläget. Men det finns ett antal saker som vi behöver tänka på.

Som fastighetsbolag är det viktigt att man säkerställer sina behov både kortsiktigt, i form av byggström när man skall bygga nytt, men även långsiktigt när fastigheten är byggd.

– Att man föranmäler behoven tidigt till oss på elbolagen. Tyvärr kommer fastighetsbolagen ofta till elnätsbolaget alldeles för sent, vilket kan innebära fördröjning när man ska koppla in ett nybyggt bostadsområde.

Kenneth Johansson tror att man som fastighetsbolag bör ta en mer aktiv roll på flexibilitetsmarknaden, som nu ska skapas, och säkerställer att kapaciteten finns där.

– Vi har via kraftvärmen i Stockholm en kortsiktig lösning på den akuta stamnätsbristen fram till 2023–2024, därefter har Svenska kraftnät fortfarande ett gap mellan lokala effektbehovet och tillgänglig kapacitet fram till slutet av 2020-talet när stamnätsförstärkningarna är genomförda.

– Vi kommer att behöva arbeta hårt för att möjliggöra att kunder och andra aktörer kan erbjuda flexibilitet. Det finns en stor potential för fastighetsbolagen att styra ned sin förbrukning under de kritiska timmarna mellan kl 16-19 under de kallaste vinterdagarna avslutar Kenneth Johansson.