Genom TV-reklam har skådespelaren Hans Mosesson blivit Ica-Stig med svenska folket. Riktigt lika känd är inte Ica Fastigheters VD Bo Liffner, men den jordnäre, chosefrie och gladlynte västeråsaren är välbekant för en stor del av den svenska fastighetsbranschen. Det sista året har hans skarpa kritik mot fastighetsägare som inte sköter om sina fastigheter mötts med respekt både inom fastighetsbranschen och bland handlare.
Efter nära 20 år på Ica Fastigheter planerar han nu för en lite lugnare tillvaro. Att sluta arbeta är inget alternativ, men han kommer att kliva av den exekutiva rollen. Och han tänker vara kvar i fastighetsbranschen.
– Om jag vore 25 idag så skulle jag välja fastighetsbranschen igen – som nummer tre. Förstavalet skulle vara fotbollsproffs och nummer två skulle vara rockstjärna, men sedan kommer fastighetsbranschen, skrattar Bo Liffner.
Han tycker att det är en enormt trevlig bransch och han förstår inte varför inte fler vill till den.
– Det är fantastiskt kul, det finns massor med trevliga människor i den och det är dessutom bra betalt. Det borde ju välla in folk.
Han tror att en orsak kan vara att skolorna vet för lite. En syokonsulent har inte koll på branschen, den är för liten och de vet ingenting om vilka möjligheter som finns inom den.
– Det är oerhört många som snubblat in till fastighetsbranschen. Jag själv är ett exempel på det – som gått livets skola och sedan hamnat här. De som går via högskolan tjänar ju en massa år, men det är klart de behöver ändå några år i verkligheten för att få riktig kläm på det här.
Det viktigaste är trots allt att du vill och vågar.
När Liffner växte upp i Västerås fanns det, vid sidan om möjligheten till karriärer som fotbollsproffs eller rockstjärna, tre stora arbetsgivare. Det var Asea (ABB), Ica och ByggPaul. Asea ville han inte till utan utbildade sig till byggnadsingenjör och började jobba hos ByggPaul. Först tre månader som projektör och sedan fick han fortsätta vidare som kalkylator och projektingenjör. Även om han inte ville jobba på Asea så blev det många kontakter med jätteföretaget, Bygg-Paul byggde i princip allt åt företaget.
Hos ByggPaul hade man ett litet uppdrag att förvalta ett bestånd på Bäckby industriområde åt Stockholmsföretaget Piren. De var inte nöjda med förvaltningen utan ville ha någon yngre förmåga med lite mer driv i.
– Någon pekade på mig och undrade om inte jag kunde ta hand om det, och jag tänkte varför inte. Men det var lite motigt i början. Första gången jag skulle hyra ut en lokal fick jag fem frågor – och jag kunde inte svara på en enda av dem. Jag lärde mig dock snabbt och blev en riktigt bra uthyrare.
En av de saker han lärde sig, och som han haft stor nytta av senare, är att hyresgästerna inte flyttar till en lokal – de flyttar ut från en lokal. Med det menar han att en hyresgäst inte har någon anledning att flytta om lokalen har rätt storlek, rätt hyra och fastigheten sköts på rätt sätt. Att fånga upp missnöjda hyresgäster och erbjuda något bättre var ett framgångsrecept då och är det även idag.
ByggPaul hade också börjat bygga för egen räkning och fastigheterna placerades i det börsnoterade Andersons, där Liffner blivit fastighetschef. I slutet av 80-talet var han med om en rad stora fastighetsutvecklingsprojekt. I Västerås byggdes både Gallerian och Skrapan och under ett år var han djupt involverad i utvecklingen av Globenområdets kommersiella delar där Andersons varen av sju delägare i ett konsortium. Men efter nära 20 år på ByggPaul/Andersons bestämde sig Liffner i slutet av 1991 att gå över till Ica Fastigheter.
– Det kändes bra att bli erbjuden jobbet. Ica kändes bra, jag skulle bli VD, kort sagt – det var mera. Jag har aldrig haft någon ambition att flytta till Stockholm, utan har trivts bra här i Västerås och har haft turen att få bra jobb här.
Den fullständiga artikeln går att läsa i Fastighetsvärlden #9/2010
