Investerare letar pärlor i simbassänger

(Artikeln är ursprungligen publicerad i magasinet Fastighetsvärldens Samhällsfastigheter 2020 som utkom i juli).

Över 200 badhus i Sverige är över femtio år gamla och har behov av renovering för att de inte ska bli obrukbara. Helst ska man bygga nya, då de är både billigare i drift och bättre. Efter fem decennier är ett badhus förbrukat. Vem säger det? Jo, vd:n för ett fastighetsbolag som är till hundra procent dedikerat till att bygga och äga badhus: Tagebad. Hans namn är Olle Stadig.

Som namnet skvallrar om är Tagebad ett dotterbolag till Tagehus, som även äger systerbolaget Medley: ett bolag dedikerat åt drift och operation av badhus med 24 ankäggningar på cv:t. 2018 uppgick de båda bolagens intäkter till drygt 300 miljoner kronor.

Konkurrensen är inte mördande. I vd-ordet för år 2018 blåste optimismen från Olle Stadigs penna:

“Vi är övertygade om att det är mer lönsamt för kommunerna att låta oss bygga och driva badhus än att de själva gör det. Att fler aktörer nu finns på marknaden för drift av bad­hus upplever vi som något positivt, det kommer troligen innebära att ännu fler kommuner vågar genomföra upphandlingar.” skrev han.

– Vi har byggt två egna hittills. Ambitionen är att bygga fler, men det går lite trögt, säger samme man när Fastighetsvärlden når honom i maj 2020.

Dessa två egna finns i Stockholmsområdet, i form av Tyresö respektive Järfälla. Faktum är att blott ännu ett i modern tid uppfört badhus i landet ägs och drivs av ett privat bolag. Delvis Erik Selin-ägda Kunskapsporten vann upphandlingen i skånska Ängelholm och investerade över 300 miljoner på det som heter Vattnets Hus. Kunskapsporten är ett lokalt bolag med fokus på samhällsfastigheter.

– Vattnets Hus är ett strålande exempel på samverkan mellan offentligt och privat när det gäller att åstadkomma samhällsservice i kombination med kommersiella aktiviteter och verksamheter som ska stärka besöksnäringen i Ängelholm och hela nordvästra Skåne, säger Joakim Ollén, vd på Kunskapsporten.

Olle Stadig är föga överraskande lika positiv till modellen.

– Vårt erbjudande handlar om att vi kan göra lite affär, tjäna en del i varje ände på såväl fastighet som verksamhet, samtidigt som kommunen får ett helt färdigt paket och hyr av oss. Det är definitivt ett riktigt bra erbjudande, säger Olle Stadig.

Trots detta är kommunalt ägda badhus och simhallar normen, fastän vi lever i en tid då det kommunala ägandet som norm suddats ut allt mer i flera segment. Hur kommer det sig?

– Det finns så klart en politisk dimension. Samtidigt kan jag känna att kan man lägga ut skolan på någon annan så borde man kunna lägga ut badhuset. Badhuset är en bra grej att låta någon annan göra, säger Olle Stadig.

I en annan stockholmskommun inte olik Tyresö och Järfälla har man efter en utdragen process kommit fram till att bygga ett efterfrågat badhus. På Ekerö har det varit en politiskt laddad fråga att barnen skickats in till Stockholms stad (Vällingby) för att lära sig simma och även ansetts negativt att inte kunna erbjuda ett badhus för att kunna attrahera barnfamiljer att flytta till kommunen. När man till slut nått fram till beslut och hittat finansieringen så gör man det enligt den gamla skolan. Kommunalt, om än med ett specialiserat bolag som genomfört entreprenaden.

Cobab heter bolaget som  har specialiserat sig på badhus och håller för närvarande på att avsluta badhuset i Enköping. Förutom Ekerö har Cobab nyligen tecknat kontrakt för att bygga badhus i Täby.

– Badhuset är ett tekniskt komplicerat projekt och det är därför viktigt att tidigt få in en kunnig entreprenör med erfarenheter från liknande projekt. Att arbeta i samverkan tror vi på och det kan bli en arbetsform vi använder även i andra projekt, säger Tommie Eriksson, miljö- och stadsbyggnadschef på Ekerö kommun.

En komplicerad byggnad är onekligen vad det är med vattnet och den fukt som det innebär. “Upplagt för problem”, enligt Tagebads rutinerade vd. En kompetens som saknas in house. Även Tagebad har samarbete med ett byggbolag med expertis i form av NCC.

Konkurrensen är som sagt inte mördande, åtminstone inte från andra privata bolag. Från kommunerna själva är den det onekligen, i form av grannkommuner som kan ha investerat flådigt. Olle Stadig är optimist, med verkligheten som argument.

– I landet finns 450 badhus där drygt hälften är 50 år eller äldre. De senaste fem åren har det byggts 15 nya och det kommer inte byggas färre de kommande fem. Det är en stor marknad med jättemycket pengar.

Kommer fler bolag kliva in?

– Det tror jag absolut. Särskilt med tanke på hur det ser ut med samhällsfastigheter överlag. Men det krävs att man har kompetensen, och där har vi en fördel.