”Högt emissionstempo på kreditmarknaden”
Riskaptiten är tillbaka även hos ränteinvesterarna. I kombination med ett uppdämt finansieringsbehov hos företagen innebär det många emissioner, enligt Johan Alsterlind, obligationsspecialist hos Carnegie Private Banking.
Det blåser åter positiva vindar kring obligationsmarknaden, men det finns fortfarande en puckel för flera bolag att ta sig över.
– Fastighetssektorn har varit duktig på att sälja av tillgångar och även refinansiera en del via bankerna. Nytt är att fastighetsbolagen på slutet även lyckas relativt väl med att emittera obligationer. Nu är även den kanalen öppen för de allra flesta. Risker kvarstår dock. En sådan är de stora obligationsförfall som väntar 2025–2027, särskilt för de stora bolagen som har mycket euro-obligationer. ECB var med och blåste upp skuldsättningen genom att köpa obligationer i euro, men nu är de inte kvar som köpare. När de obligationerna ska refinansieras blir det definitivt en puckel för de bolagen att ta sig över, säger Johan Alsterlind, obligationsspecialist hos Carnegie Private Banking.
Marknadens ränteförväntningar har förändrats på under den senaste tiden. Johan Alsterlind kommenterar:
– Under fjärde kvartalet i fjol gick det alldeles för fort. Att det skulle komma massiva räntesänkningar relativt snabbt, det var alldeles aggressivt. Nu är förväntningarna sänkningar i en lugnare takt, och att räntan inte sänks i lika hög grad. Personligen tror jag på en trögare inflationsnedgång. Talar för det gör bland annat de geopolitiska orosmolnen, problem med transporter samt att många bolag lärt sig att de kan höja priserna. Det skulle inte förvåna om vi har en hyfsat hög räntenivå under en längre tid – lite åt higher for longerer.
Läget på Räntemarknaden:
– Riskaptiten har ökat även där, vilket gör det billigare för bolagen att gå ut och finansiera sig. Under 2022 och en stor del av 2023 var det tufft att emittera, så många bolag avvaktade. Nu när finansieringsklimatet blivit lättare – då sprutar det ut emissioner. Lägg därtill att företagsobligationsfonder brukar få stora inflöden när marknaden gått starkt och fonderna utvecklats bra. De inflödena ska placeras i något, vilket ökar efterfrågan ännu mer vid emissionerna och trycker ner kreditspreadarna, säger Johan Alsterlind.
