Här kan en svensk Natostab förläggas

Redan innan inträdet i Nato började frågan om eventuella placeringar i landet att dryftas. Tre kommuner, Boden, Luleå och Östersund, har samtliga uttryckt intresse för att bereda en Natostab. Men det finns ingen formell ansökningsprocess för hur en sådan här stab ska etableras.

– Ingen har någonsin sagt att det ska placeras en Natostab vare sig i Finland eller Sverige. De som bestämmer är Nato tillsammans – inte svenska regeringen, riksdagen eller försvarsmakten – utan just Nato och deras samlade intressen. De bestämmer ur ett säkerhetsperspektiv och inget annat, säger Claes Nordmark (S), kommunstyrelsens ordförande i Boden till Fastighetsvärlden.

Tillsammans med Luleå kommun har Boden tidigare gått ut med att de gärna ser en Nato-placering i någon av deras kommuner där avståndet mellan städerna ändå bara är 3,5 mil. Fördelarna med området är enligt Claes Nordmark många.

– Vår analys som låg bakom att vi räckte upp handen är att vi ligger bra till geografiskt mitt på Nordkalotten, vi har en bra infrastruktur i form av järnväg, en avancerad flygplats där F21 redan verkar, plus Luleå hamn. Sen har vi en lång militär tradition och infrastruktur så det passar utmärkt hos oss, säger han.

Men kommunen är inte den enda som är intresserade av en Nato-etablering. Även Östersunds kommun, där det redan nu byggs för återetableringen av Västernorrlands regemente, har uttryckt att de skulle kunna tänka sig en etablering.

– Vi har ett försvarsstrategiskt bra läge och vi har en försvarsutbyggnad som pågår som bygger på nationella försvarsöverväganden. Vi har en närhet till Trondheim där det redan nu finns mycket försvarsmateriell, säger Niklas Daoson (S) som är kommunstyrelsen ordförande i Östersund till Fastighetsvärlden.

Frågan blir då om inte Östersund ligger för långt bort från den kommande Natogränsen för att det skulle vara en bra placering av en Natostab.

– Det finns en betydande fördel med att det inte ligger allt för nära det som kan bli en het zon. Östersund ligger mitt i landet och det går att ta sig snabbt både syd och norrut och det är en storstad med en bred civil arbetsmarknad med ett unviersitet vilket inte är helt obetydligt då det är många medföljande för de som jobbar där och då hävdar vi oss väl när det behövs en arbetsmarknad för dem. Det är inte bara en fördel att ligga väldigt nära.

Liknande Nato-högkvarter finns idag i Polen och Rumänien, och dessa har i snitt plats för cirka 400 personer på området och en liknande stab skulle i Norden förmodligen ligga i samma storleksordning. Det skulle möjligtvis innebära lokalytor på runt 7.000–10.000 kvm. Men övriga kravspecifikationer är i det här skedet svåra att förutse.

– Rent fysiskt är det rimligt att tänka sig att det kommer krävas en helt ny byggnad med tanke på kraven på säkerhet och minskad risk för avlyssning, säger Claes Nordmark.

Det som sker nu är alltså inga formella ansökningsprocesser från kommuner eller Försvarsmakten, utan är mer av en intresseanmälan där kommunerna lägger fram sitt case både offentligt och i kontakt med bland annat Försvarsmakten.

– När de här besluten väl ska fattas ska all information om Österunds fördelar finnas där. Vi har bland annat spritt en broschyr om det som uppmärksammats en del både Sverige och i Europa, säger Niklas Daoson.

Men oavsett om en Natostab förläggs i Luleå, Boden, Östersund eller någon helt annanstans så kommer de här orterna ändå att påverkas av ett Natomedlemskap.

– I Boden kommer det byggas mycket fastigheter oavsett nu för den svenska Försvarsmakten som växer. Det är trångt nu samtidigt som näringslivet skalar upp i och med stålverket, säger Claes Nordmark.

Även i Östersund kommer det få effekter.

– Vi tror att någon typ av mellanlagring av materiell liknande det i Trondheim helt klart ligger inom räckhåll, säger Niklas Daoson.