Riksbanken höjer räntan med 0,75

(Texten uppdateras löpande)

Prognosen visar att styrräntan sannolikt kommer att höjas ytterligare i början av nästa år för att då vara strax under 3 procent. Inflationsutvecklingen är fortsatt svår att bedöma och Riksbanken kommer att anpassa penningpolitiken på det sätt som behövs för att säkerställa att inflationen återförs till målet inom rimlig tid.

De flesta experter trodde på förhand på en trippelhöjning, några trodde på en höjning med en hel procentenhet.

Beslutet om styrräntans nivå tillämpas från 30 november 2022.

Inflationen är fortfarande för hög i Sverige, konstaterar Riksbanken. I oktober var KPIF-inflationen 9,3 procent. Det var visserligen något lägre än Riksbankens prognos i september men det förklaras helt och hållet av att energipriserna blev lägre än väntat. Bortsett från energipriserna har inflationen istället blivit oväntat hög, vilket tyder på att inflationstrycket är något högre än väntat. Risken för att dagens höga inflation biter sig fast är fortfarande stor och det är av största vikt att penningpolitiken verkar för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras runt målet på 2 procent inom rimlig tid, skriver Riksbanken i en kommentar.

I linje med tidigare prognos kommer Riksbanken från årsskiftet låta innehavet av värdepapper minska i takt med förfall. Även det innebär en viss åtstramning av penningpolitiken.

Stigande priser och högre räntekostnader är kännbara för hushåll och företag, och många hushåll får betydligt högre levnadsomkostnader. Det skulle dock bli än mer kännbart för hushållen och för svensk ekonomi i allmänhet om inflationen blev kvar på dagens höga nivåer, skriver Riksbaken i en kommentar.

Genom att Riksbanken höjer räntan mer nu minskar risken för hög inflation under lång tid och därmed också för en ännu större penningpolitisk åtstramning längre fram, skriver man i sin motivering till räntehöjningen.