Tingsrsätten: ”Kilenkrysset inte mer rätt än någon annan”
Domen i den långdragna tvisten mellan Upplands-Bro kommun och Kilenkrysset meddelades under måndagen. Kilenkrysset får inte tillgång till den omstridda marken för den överenskomna summan om 20 miljoner kronor. Nu planerar Kilenkrysset ett överklagande.
Under måndagen meddelades domen från Attunda tingsrätt gällande den omtalade affären om fastigheten Upplands-Bro Tång 2:2 i Brunna, som inleddes redan 2012.
Kilenkrysset ville då utveckla ett logistikområde på sin mark i Kungsängen men fick problem med finansieringen.
Man sålde därför mark, om 123 721 kvm, till Upplands-Bro kommun för 20 miljoner kronor – enligt Kilenkrysset lovad kommunen samtidig att logistikutvecklaren hade rätt att köpa tillbaka marken för samma summa.
Ett optionsavtal upprättades mellan parterna och undertecknades av kommunstyrelsen dåvarande ordföranden Iréne Seth (M).
Enligt avtalet, som FV har tagit del av, löper optionen mellan den 1 juli 2012 och den 30 juni 2019. Totalt tecknades tre avtal mellan parterna, där detta var ett av dem.
När Kilenkrysset senare ville köpa tillbaka marken menade kommunen att avtalet inte gällde och att marken var värd betydligt mer, mellan 90 och 150 miljoner kronor.
Kilenkrysset avsåg 2019 att stämma kommunen på 70 miljoner kronor, som 2021 blev 160 miljoner kronor.
När domen meddelades under måndagen säger den att Kilenkrysset inte har bättre rätt till fastigheten än någon annan aktör.
Under rättegången vittnade, för Kilenkrysset räkning, bland andra ovan nämnda Iréne Seth som var med och upprättade avtalet.
Kungsängsbolagets talan i domen säger bland annat att: ”Kommunen har berikat sig med den del av fastighetens värde som överstiger förvärvspriset om 20 miljoner kr, det vill säga drygt 140 miljoner kr, på Kilenkrysset-koncernens bekostnad”.
Kommunen å sin sida menar att de tre avtalen ska ses som tre från varandra skilda avtal:
”Frågan om optionsavtalet och dess innehåll har uppkommit i ett senare skede än de andra två avtalen och de tre avtalen kan därmed inte ses som ett sammanhållet avtalspaket”, står det i domen.
– Det är oerhört tråkigt, och visar på att något är fullständigt fel i det juridiska systemet. Alla var överens under rättegången, både kommunens företrädare och vi, om att detta aldrig var tanken när vi gjorde upp affären för nästan 10 år sedan, kommenterar en märkbart irriterad Jan Persson, vd och ägare Kilenkrysset
Tanken var att fastigheten skulle gå åter till Kilenkrysset om friköp påkallades, menar han.
– Och det kommer vi förstås att strida för till högsta instans. Moraliskt har vi rätten på vår sida, nu är det upp till nästa instans att pröva om moralen i en affär har något värde eller om kommunen får lov att bete sig precis hur som helst gentemot fastighetsägare.
– I praktiken innebär domen att den här kommunen kan lura till sig en fastighet med ett markvärde om mer än 160 miljoner kronor, fortsätter Persson. Kommunen har påstått i rättegången att Kilenkrysset skulle ha räknat med den risken. Ett handslag räcker tydligen inte i den här kommunen. Vi kommer att överklaga och driva detta så långt det bara går.
