Lönsamt att rädda världen

Isen i Antarktis smälter i allt snabbare takt, skogarna brinner och extrema temperaturer blir vanligare runt om i världen. Effekterna av den globala uppvärmningen märks nu på allt fler platser.

Det börjar bli bråttom.

En rapport som FN:s klimatpanel IPCC nyligen presenterade visar att det krävs en minskning med 45 procent av de globala koldioxidutsläppen till 2030 och i förlängningen nollutsläpp till 2050 om vi ska lyckas hejda den globala temperaturökningen vid 1,5 grader, vilket är FN:s mål.

Enligt rapporten krävs kraftiga insatser för att lyckas – och fastighetsbranschen har en viktig del i det arbetet.

I Sverige står byggnadsbeståndet för runt en tredjedel av den totala energianvändningen, och det är många som jobbar för att den delen ska minska. Miljöcertifieringar av olika slag har nästan blivit en självklarhet vid nybyggen. Men det är i det befintliga beståndet som potentialen är störst för minskad energianvändning, enligt Boverket.

Och där finns fortfarande mycket kvar att göra.

– Klimatfrågan är akut och fastighetsägare kan göra insatser som ger stort resultat. Det finns de som jobbar på med frågan, men på många håll har det gått lite trögt. Man har pratat om att hela miljonprogrammet ska renoveras och att man i samband med det ska genomföra energieffektiviseringar, men så har det strandat i att man har problem att få fram pengarna och inte har råd att göra renoveringarna överhuvudtaget, säger Tove Malmqvist Stigell, docent i hållbart byggande vid KTH.

Om branschen ska lyckas minska utsläppen av koldioxid rejält så gäller det enligt henne att bredda sitt fokus.

– I dag pratar man mycket om att ställa om energisystemet till förnybart. Men om vi ska nå de här tuffa klimatmålen måste vi även ha en robusthet i husen så att de inte gör av med för mycket energi. Vi måste jobba med båda benen, säger hon.

Ett fastighetsbolag som arbetar aktivt med miljöfrågan är Citycon.

Enligt bolagets hållbarhetsstrategi ska 2 procent av driftnettot gå till hållbara investeringar. Om två år ska alla bolagets köpcentrum ha någon form av egen energiproduktion och 2030 ska bolaget vara koldioxidneutralt.

– Vi tycker att hållbarhetsfrågan är viktig, och energieffektiviseringar betalar dessutom oftast tillbaka sig på sikt, säger Citycons hållbarhetsanalytiker Wilhelm Ernrooth.

För att nå målet prövar bolaget flera olika lösningar. För två år sedan genomfördes till exempel ett pilotprojekt i Jakobsbergs centrum i samarbete med energibolaget Adven. En geoenergianläggning byggdes under köpcentrumet så att Citycon kunde slopa fjärrvärmen.

Energibolaget stod för investeringskostnaden mot att Citycon lovade att köpa all el av dem. I våras kompletterades anläggningen med solceller på taket.

– Vi har sänkt driftkostnaden och är nästan självförsörjande på energi. Det här är en modell som håller under lång tid och som gör att vi kan använda pengarna till att investera i andra hållbara lösningar, säger Magnus Åkesson, affärsområdeschef på Citycon.

Bolaget planerar nu för flera liknande satsningar både i Sverige och utomlands.

Vid sidan av större projekt jobbar bolaget även mycket med att minska energianvändningen genom något som kan verka självklart: att ha koll på verksamheten i sina fastigheter. I Kista galleria har Citycon till exempel kartlagt hur byggnaden används och bland annat optimerat ventilationen utifrån det. Det resulterade i en energiminskning med 13 procent.

”Varje timme, halvtimme och kvart spelar roll. På papperet kanske ett kontor öppnar klockan åtta men det är inte säkert att människor kommer dit då.”

– Varje timme, halvtimme och kvart spelar roll. På papperet kanske ett kontor öppnar klockan åtta men det är inte säkert att människor kommer dit då. På samma sätt är många gym öppna dygnet runt, men klockan tre på natten är det inte särskilt många där så då behöver inte ventilationen vara i gång på full effekt, säger Magnus Åkesson.

Wilhelm Ernrooth menar att den typen av finjusteringar ibland kan vara bättre än stora insatser.

– Ur ett hållbarhetsperspektiv lönar det sig mycket att trimma systemen. Det är inte självklart att det är hållbart att slänga ut ett fungerande system bara för att ett annat är mer effektivt. Det gäller att se det ur ett livscykelperspektiv, säger han.

En del i att vara hållbar är också att utnyttja alla ytor i en byggnad.

Sedan ett år tillbaka driver Citycon därför projektet Odlande stadsbasarer tillsammans med föreningen Nya Rågsveds Folkets Hus och Stockholms stad.

I ett underjordiskt lastutrymme i Högdalen centrum får långtidsarbetslösa odla grönsaker och örter som sedan säljs av kaféerna i gallerian. Liknande planer finns i Kista, där Citycon undersöker möjligheten att bygga ett växthus på taket.

– Det finns många döda ytor i byggnader där man kan hitta nya användningsområden. Det tror jag att fastighetsägare kan bli bättre på, säger Magnus Åkesson.

Exemplen på fastighetsägare som likt Citycon arbetar med hållbarhet kan göras lång. Men hur långt har branschen egentligen kommit i sin energieffektivisering?

För att få en tydligare bild av det jobbar forskare på institutet RISE just nu med ett projekt åt Boverket där de går igenom energideklarationer för alla Sveriges 140.000 flerbostadshus. Datan jämförs med deklarationer från 2008, som är senaste gången man gjorde en sådan genomlysning, för att ta reda på vad som hänt sedan dess. Projektet kommer bland annat att ge svar på hur mycket energi som förbrukas och vilka uppvärmnings- och ventilationssystem som används.

Resultatet presenteras först i början av nästa år. Men forskaren Mikael Mangold, som leder gruppen, konstaterar utifrån tidigare forskning att utvecklingen går åt rätt håll.

– Jag tycker att fastighets- och byggsektorn kan slå sig för bröstet. Man har lyckats få ner energianvändningen betydligt mer än andra sektorer som exempelvis lantbruket och flygsektorn, säger han.

Samtidigt är det en bra bit kvar för att nå miljömålen.

– Det är substantiella investeringar som kommer att behövas, men man behöver samtidigt vara försiktig så att investeringarna inte leder till större sociala slitningar och ojämlikheter i samhället, säger han.

Även om det kostar att genomföra energieffektivseringar på kort sikt, så lönar det sig ofta i längden. Det är något som allt fler fastighetsägare nu börjar inse, enligt Dag Lundblad på Energimyndigheten. Han ansvarar för att ta fram en strategi för hur fastighetsbranschen ska bidra till Sveriges mål om att minska energiförbrukningen med 50 procent till 2030.

– Om man arbetar systematiskt med underhållsåtgärder och då samtidigt genomför energieffektivisering så blir det kostnadseffektivt. Marginalkostnaden för åtgärderna minskar och man får en långsiktigt lägre driftkostnad. Därmed får man mer pengar över att göra ännu mer med, vilket resulterar i ett högre fastighetsvärde, säger han.

Han är försiktigt positiv inför framtiden.

– Jag är optimistisk för att det är mycket som händer, och mycket ny teknik som tagits fram. Samtidigt har vi enligt FN:s klimatpanel bara tio år på oss att göra något åt utsläppen innan vi får tröskeleffekter som inte kan stoppas. Det gör att jag kan känna mig oroad, men det är ett ännu större skäl att kämpa som tusan.

Texten publicerades ursprungligen i Magasinet Fastighetsvärlden 11/2018.