Kriminalitet i byggsektorn – en systemhotande risk
Byggbranschen har stora problem med kriminalitet vilket leder till dåliga arbetsförhållanden, byggfusk, snedvriden konkurrens och uteblivna skatteintäkter. Men samförstånd om lösningar råder mellan både politiker, företag och fack.
– Vi undersökte ungefär 60 bolag i dag företrädelsevis östeuropeiska och vi har ännu inte hittat ett som gör rätt för sig när det gäller löner, skatter, sociala avgifter. Det är ett närmast gränslöst problem, konstaterar Lennart Weiss, kommersiell direktör på Veidekke, under det frukostseminarium som anordnades av Riksbyggen under onsdagsmorgonen och tillägger:
– Det här är en systemhotande risk. Vi står för 11 procent av BNP med 400 000 människor i branschen. Får det här fotfäste så går det samma väg som för transport, restaurang och städbranschen och då har vi riktiga problem.
Med på frukostseminariet deltog även Johanna Frelin, vd Riksbyggen, Mårten Lilja, vice vd Riksbyggen och chef för affärsområde Bostad samt Andreas Carlson, infrastruktur- och bostadsminister (KD) och Jennie Nilsson, bostadspolitisk talesperson (S), om än något försenat på grund av väderleken.
Även dessa menade att kriminaliteten inom byggsektorn är ett stort problem som måste ges hög prioritet.
– Den grova organiserade brottsligheten är ett gift och visar sitt fula tryne på många olika områden. Där vi har haft ett tillitsbaserat välfärdsystem och där det finns möjligheter att utnyttja systemet där har de konsekvent gjort det. Det är ett hot mot inte bara alla goda företag som vill göra rätt för sig och bidra med skatteintäkter, här försvinner stora summor av våra gemensamma resurser samtidigt som det snedvrider konkurrensen och kan leda till byggfusk som kan vara farliga för människor, säger Andreas Carlson till Fastighetsvärlden.
Mellan de två politikerna rådde det samsyn om både problem och eventuella lösningar.
– Vi har varit naiva historiskt och det har funnits en marknad för aktörer som velat sko sig på vårt tillitsbaserade välfärdssystem. Förra regeringen gjorde en hel del bra påhejad av en opposition som eldade på dem. Vi kan konstatera att det finns en stor enighet om problemet och sen har vi lagt i fler växlar utifrån vad vi skrivit i Tidöavtalet och regeringsförklaring, säger Andreas Carlson.
Jennie Nilsson (S) var inne på samma linje.
– Jag hoppas och tror att vi har en bred samsyn om att man behöver ta en del krafttag och jag är har noterat att mycket av det arbetet som sattes i gång av den förra regeringen vilket visar på att det finns en politisk vilja att resolut och bestämt adressera problemen, säger hon.
Bland de politiska förslagen till förändring tog Andreas Carlsson upp bland annat den utbetalningsmyndighet, liknande den i Norge, som regeringen beslutade om den första månaden vid makten. Men han tog även, likt många andra på seminariet, upp frågan om problem med sekretess och behovet av en ny huvudregel för sekretesslagen som regeringen nu vill få igenom.
– Sekretesslagstiftningen har varit ett hinder för att komma åt problemet. I mitt tidigare uppdrag i justitieutskottet i riksdagen, fick jag återkommande höra berättelser från exempelvis byggledare eller anställda vid myndigheter om problemen. Ibland trodde jag inte det var sant när jag fick höra att det krävdes olika samtal även om myndigheterna var ute samtidigt, för att man annars riskerade att få information som man enligt sekretesslagstiftningen inte har rätt till. Det är klart att både byggledare och myndighetsanställda då blev frustrerade.
På frågan om det finns risker med att gå in och ändra i sekretesslagen svarar Andreas Carlsson:
– Den största risken är att fortsätta som det är då sekretesslagen möjliggör för kriminella att fortsätta som om inget har hänt och den hindrar myndigheter att ha en allt för stor samverkan. Sen ska den här förändringen självklart utredas i god ordning och då vägar man alltid för- och nackdelar mot varandra, säger ministern till Fastighetsvärlden.
