Alla vill vara med på den stora coworkingfesten
Coworkingaktörerna fortsätter att mumsa i sig en allt större del av kontorskakan i Stockholm. Men det är en tuff spelplan. De närmaste åren kan det avgöras vilka som kommer att vinna och vilka som kommer att försvinna.
(Texten publicerades ursprungligen i magasinet Fastighetsvärlden nr 4/2019)
Ljuset strilar in i foajén genom fönstermålningarna som den amerikanska konstnären Cacho Falcon var på plats och skapade för några veckor sedan. En man slår sig ner i en av skinnfåtöljerna och viker upp sin bärbara dator. På bordet intill ligger en ihopvikt Financial Times.
Kanske är det hissmusiken och den friska, odefinierbara, doften i kombination med de färgglada flaskorna i den nyöppnade baren som för tankarna till en trendig hotellfoajé någonstans i Europa. Men vi befinner oss på Nybrogatan i Stockholm. På det privata workspacet Alma.
– Vi arbetar hårt för att hålla en hög servicenivå. De som jobbar här kan namnen på alla medlemmar och vet till exempel om de föredrar bubbelvatten eller stilla. Det skapar en väldigt personlig atmosfär, säger Pierre Astell.
Han är chief executive officer på Alma sedan några månader tillbaka och har tidigare jobbat i hotellbranschen. Nu är hans uppdrag att se till att Almas medlemmar fortsätter att trivas.
Medlemsklubben startade för tre år sedan och har i dag närmare 300 medlemmar. Workspacet omfattar 2.000 kvadratmeter och ligger i byggnaden där designskolan Beckmans tidigare låg.
Före öppningen renoverades lokalerna för att passa Almas behov, och rummen går i toner av grönt och grått.
Som medlem kan man välja mellan att sitta i eget kontorsrum eller i öppet kontorslandskap. Förutom en arbetsplats får man bland annat tillgång till meditation, springklasser och konserter. En populär aktivitet är också frukostarna där man som medlem har möjlighet att berätta om sitt företag och idéer för andra medlemmar.
Enligt Petra Stenvall Thompson, marketing manager på Alma, är intresset för att sitta hos Alma stort. Trots att bolaget inte har gjort några marknadsföringsinsatser får de nya förfrågningar dagligen.
– Våra medlemmar är den bästa marknadsföringen. Många hör talas om oss via rekommendationer, säger hon.
Men det är inte vem som helst som får sitta i de väldesignade lokalerna.
– Vi vill ha ambitiösa personer som är duktiga inom sina områden. Det ska vara en mix av människor från olika branscher, och vi tar till exempel inte emot för många från ett och samma företag för då är risken att Almakänslan försvinner, säger Petra Stenvall Thompson.
Alma tillhör premiumsegmentet i den stora coworkingvåg som svept in över Stockholm de senaste åren. Efterfrågan gör att bolaget gärna vill öppna fler anläggningar i Stockholm. Och de är inte ensamma.
Fastighetsvärldens sammanställning visar att de 20 största aktörerna inom flexibla kontorslokaler har ökat sin yta i Stockholms län med 16 procent bara det senaste året. Tillsammans hyr de nu runt 209.000 kvadratmeter. Jämför man med 2017 är ökningen 48 procent.
Sammanställningen omfattar kontor där coworkingaktörerna har flyttat in. Räknar man med ytorna som de har skrivit kontrakt om men inte hunnit tillträda blir ökningen mycket större.
Att dela kontor med andra är inget nytt. Kontorshotell har funnits länge. Skillnaden nu är att det har blivit trendigt.
Plötsligt vill alla syssla med coworking.
En del företag som tidigare har arbetat med kontorshotell säger sig nu istället erbjuda coworking, och fastighetsägare lanserar sina egna satsningar.
Så vad är då egentligen skillnaden mellan ett traditionellt kontorshotell och coworking? Det är inte helt solklart.
Båda hyr ut kontorsplatser, ofta på kortare kontrakt. Men en skillnad som är genomgående är att coworkingaktörer ofta erbjuder en högre grad av service till sina medlemmar med fler tjänster. Coworkingföretag bjuder också in sina medlemmar att interagera med varandra genom gemensamma aktiviteter i högre grad än traditionella kontorshotell.
Samtidigt visar en sammanställning som Fastighetsvärlden gjort att det även finns stora skillnader i vilka tjänster olika coworkingaktörer erbjuder sina medlemmar. Så det finns med andra ord ingen tydlig mall för vad ett coworkingspace egentligen är.
Men om det inte är helt tydligt vad ett coworkingspace ska innehålla så är det alltså entydigt att företag som erbjuder kontorslösningar tar allt större del av ytorna i Stockholm.
Enligt en rapport från Fastighetsägarna utgörs nu ungefär 3 procent av stadens kontorsyta av coworking. Christoffer Börjesson, chief digital officer på Fastighetsägarna, tror att den andelen kommer att växa ytterligare.
– Jag tror att coworking kommer att ta ungefär 10–15 procent av kontorsmarknaden i Stockholm på sikt. Man kommer att stanna där någonstans. De företag som har stor yta i egna kontor kommer att fortsätta sitta så, säger han.
En milstolpe för Stockholms kontorsmarknad i allmänhet och coworkingsegmentet i synnerhet skedde i början av juli förra året. Då blev det officiellt att amerikanska Wework skulle öppna sitt första kontor i Sverige våren 2019, hos AMF i Urban Escape. Förhyrningen där omfattar 13.500 kvadratmeter. Wework är världsledande inom coworking och expanderar kraftigt.
Företaget startade 2010 med ett kontor på Manhattan i New York. I dag har bolaget 667 kontor i 117 städer runt om i världen. Vid starten var tanken att möta lokalbehovet hos entreprenörer och unga nystartade företag. Numera står dock enmansföretag bara för runt 5 procent av bolagets medlemmar.
Bolaget vill fortsätta växa även i Stockholm. Enligt Fastighetsvärldens källor siktar Wework på runt 30.000 kvadratmeter i huvudstaden.
Tom Wadegård, affärsutvecklare på Wework, kan inte kommentera hur mycket företaget vill expandera i Stockholm men bekräftar att det finns en önskan att göra det. Det finns dock ett problem.
– Vi vill växa. Men det är en tajt marknad och få ytor är tillgängliga.
Tom Wadegård tror också att coworking generellt kommer att fortsätta växa i Stockholm.
– Ja, jag tror att de flesta är beredda att expandera om de får tag i lokaler.
Flera av coworkingaktörerna som växer kraftigt, som Wework, gör det dock på bekostnad av lönsamheten.
– De globala, expansiva aktörerna bränner mycket pengar på tillväxt just nu. Wework har siktet inställt på att bli det stora plattformsbolaget inom kontor och vara den som har mest information om hur människor fungerar i kontorsmiljöer för att på så sätt bygga upp en så bra verksamhet som möjligt, säger Christoffer Börjesson.
Han bedömer dock att det finns en bra affär för företaget att luta sig tillbaka mot även om pengarna rinner iväg för tillfället.
– Wework har 400.000 användare och en omsättning som är ganska hög, så slutar de växa borde de gå med någon form av lönsamhet, säger han.
För att få en känsla för vad som kommer att hända härnäst inom coworking i Sverige kan en bra idé vara att ta en titt utomlands.
I USA har coworkingtrenden kommit längre. Förutom att antalet kontor fortsätter att öka har det blivit vanligt med nischade anläggningar. Det kan exempelvis vara kontor som vänder sig till företag inom hälsa eller som bara riktar sig till kvinnor.
En annan trend, som syns tydligt i Europa, är coworkingkaféer. Det är något som Christoffer Börjesson tror även kommer att komma till Sverige.
– Vi har ett ganska stort drag med kafékedjor här med Waynes, Starbucks och Coffeehouse. Många sitter och jobbar där. Kanske kan det knytas ihop med en arbetsplats i framtiden. Sitter du på Epicenter kan det även ingå medlemskap på ett coworkingkafé.
För många fastighetsägare har coworkingtrenden blivit ett huvudbry.
Det kan förstås kännas lite motigt att hyra ut sina lokaler till någon som sedan hyr ut dem till någon annan, till ett mycket högre pris. Men enligt Christoffer Börjesson finns det vinster att göra.
– Det du vinner är att höja attraktiviteten i en stadsdel. Ta Brunkebergstorg till exempel. Där har AMF plötsligt skapat en techhubb med Spotify, Microsoft och Wework. Som fastighetsägare behöver man fråga sig: har vi det starka varumärket för att göra det här själv? Har vi kompetensen?
Den kraftiga tillväxt som skett inom segmentet med flexibla kontorslösningar i Stockholm har gjort att konkurrensen om både ytor och medlemmar ökat. Christoffer Börjesson tror att en del aktörer kan gå en tuff tid till mötes.
– Tittar man globalt så finns det i dag 40.000 aktörer. Konkurrensen kommer att göra att vissa växer och andra slås ut. I Sverige tror jag inte att det kommer att ske i lika stor utsträckning, men aktörer med enkla lokaler i ytterområden kan nog få det tufft, säger han.
På Alma i Stockholm har det blivit dags för eftermiddagsfika. I atriumet, som bland annat används som matsal, sitter några medlemmar och pratar över en kaffe.
Petra Stenvall Thompson tror att coworking kommer att fortsätta växa av flera anledningar framöver. Inte minst behovet av att träffa andra människor.
– Vi lever ganska tätt inpå varandra idag men samtidigt isolerade på grund av bland annat sociala medier. Jag tror att det här fyller ett hål, säger hon.
(Texten publicerades ursprungligen i magasinet Fastighetsvärlden nr 4/2019)
