”Sveriges arkitekter är en samhällsfara”
I en krönika på sajten Bostadspolitik skriver arkitekten Jerker Söderlind att Sveriges arkitektkår kan hållas ansvariga för den bostadsproblematik som finns runt om i landet.
”Sveriges arkitektkår är en sekt, en samhällsfara och en av orsakerna till den i Sverige utbredda bostadsbristen. Vid sidan om förvaltare av pensionsfonder och telefonförsäljare är arkitekterna den yrkesgrupp som bidrar minst till ekonomisk effektivitet och mänsklig hederlighet. Denna yrkesgrupp åsamkar för egen vinnings och fåfängas skull flest medborgare långvarig och icke reparabel olycka”, skriver Jerker Söderlind.
Han för sedan bland annat fram ett udda och provocerande förslag:
”Jag föreslår ett moratorium mot nyproducerade arkitektritningar. Fram till nästa riksdagsval införs ett stopp för nya arkitektritningar för kontor, daghem, kontor, butikslokaler och annat. De som fram till 2022 vill bygga ett nytt hus får återanvända redan befintliga ritningar som är minst 90 år gamla. Redan i förväg kan byggherren undersöka vilka existerande hus som fungerar bäst och som skapar de mest trevliga miljöerna. Detta gäller även stadsplaner. Myten att varje plats behöver en originell stadsplan med fördyrande och experimentell arkitektur kan prövas genom att bara äldre ritningar används. Under tiden erbjuds Sveriges arkitektkår omskolning till taxichaufförer, daghemslärare, programmerare eller tandläkare. Undantag tillåts för ombyggnad och tillbyggnad av befintliga byggnader. De arkitekter som insisterar på att rita hus kan erbjudas en kurs i populär arkitektur. Någon däremot?”
Jerker Söderlind avslutar sin krönika på Bostadspolitik med:
”Enligt arkitekternas egen tidning ”Arkitekten” bor Sveriges arkitektkår inte som de ritar. 27 procent bor i hus byggda före 1930. 50 procent bor i lägenheter eller småhus byggda 1950 eller tidigare. Slutsats: Så kallad ”modern arkitektur” är något arkitekter gör mot andra, inte något de själva vill bli utsatta för. För en djupare förståelse för denna dubbelmoral rekommenderar jag George Orwells utmärkta roman ”Djurfarmen”. För så här är det faktiskt i verkligheten: ”Alla grisar är jämlika. Men vissa grisar är mer jämlika än andra.”
