Biltemas vd: "Bättre att äga än att hyra"

Varken pandemi eller inflation verkar rå på lågpriskedjorna som ser ut att kunna fortsätta växa utanför stadskärnorna. Att äga själv är nu en framgångsfaktor. Men det finns mörka moln på himlen även för de kedjor som verkar vara precis rätt i tiden.

Annons

Lågpris fortsätter att gå mot strömmen när det gäller fysiska butiker. Under 2021 stod segmentet för 21 procent av alla öppningar.
Källa: HUI

Visa faktaruta

Att den svenska handeln har det tufft just nu är det få som ifrågasätter. Nyligen presenterade HUI Research siffror som visade att detaljhandeln backade med 2,5 procent förra året och förväntas backa med ytterligare 7,5 procent under helåret 2023. Lågpriskedjor som Rusta, Jula, Dollarstore, ÖOB och Biltema ser däremot ut att klara sig bättre just nu, fast i varierande utsträckning.

Rusta passerade nyligen 200-strecket i antal varuhus och Di kunde nyligen bekräfta att de även är på väg att börsnoteras. Även Jula har öppnat ett flertal nya varuhus bara under de senaste två åren och det har även Dollarstore. ÖOB, som ägs av Runsvensgruppen har tidigare haft ett par kämpiga år men har kunnat öppna fler varuhus under det senaste räkenskapsåret, 2021/2022.

Lågpriskedjornas värld är en värld av klara kontraster, vilket märks inte minst i filosofierna kring ägande och expansion. Gekås är till exempel ett av Sveriges mest framgångsrika koncept men håller sig kvar på samma plats i Ullared. Att prata om fastighetsstrategier här blir en fråga om utbyggnad av det befintliga komplexet och inte expansion utanför Falkenbergs kommuns gränser. I kontrast till Gekås finns de andra lågprisvaruhusen inte bara i Sverige utan sträcker sig över landsgränserna. Med undantag av ÖOB, som förvisso gått ihop med norska lågpriskedjan Europris, finns samtliga av de stora lågprisvaruhusen i Norden och länder som Tyskland och Polen. För vissa, som Biltema, är expansion i resten av Norden, för tillfället mer intressant eftersom valutan där just nu är mer fördelaktig.

Samtidigt går det att se en rörelse även mot Sverige från utlandet. Dollarstore, som haft en snabb expansion i Sverige de senaste åren, köptes nyligen upp av finska Tokmanni. Eftersom de varit aggressiva på den inhemska fastighetsmarknaden är det också mycket som tyder på att de kommer att vara det även på den svenska. Men även andra utländska kedjor har siktet inställt på Sverige.

– Vi har nyligen hjälpt både Thansen från Danmark och Motonet från Finland in på den svenska marknaden. Den ena expanderar söderifrån och den andra norrifrån och de kommer nog att mötas någonstans i mitten, säger Thomas Holm, vd på Svenska Handelsfastigheter.

Eftersom konsumtionsmönstren och kunderna inte skiljer så mycket mellan länderna menar Thomas Holm att det finns möjligheter för kedjorna att satsa brett i sina etableringar. Enligt honom sker de dock inte över en natt.

– När bolagen ska öppna butiker vill de öppna över hela Sverige samtidigt, och då blir det några års förhandlingar innan, säger han.

Men det finns även utrymme för redan etablerade kedjor att expandera i landet. Det menar bland annat Jonas Bröthlin, expansion director, på Jula.

– I Sverige finns vi överallt i regionhuvud­orterna. Men vi tittar nu på en förtätning av de mindre och mellanstora städerna, stad två eller tre i regionerna. Det har varit framgångsrikt eftersom folk inte alltid har lust att resa 40–50 minuter in till regionhuvudstaden för att handla. Och det gäller nog även för våra konkurrenter. Vi är fortsatt expansiva i Sverige och det finns plats att ta, säger han.

De lägen som lågprisvaruhusen eftertraktar är fortsatt desamma som tidigare, och så även gällande kunderna. Främst är det bilburna hemmafixare boende i enfamiljshus som är den största, men inte enda, kundbasen. Citykärnorna är sällan de lägen som söks utan butikerna ska helst ligga på volymhandelsplatser med intilliggande livsmedelsbutik.

Ute i Europa finns det större lågprisvaruhus men i Sverige, med undantag av Gekås, finns helt enkelt inte kundunderlaget för riktigt stora anläggningar. Amerikanska jätten Costco, som använder en medlemskapsmodell med stora lager, etablerade sin första butik i Arninge norr om Stockholm förra året och frågan många ställer sig är om den modellen kommer att fungera även i Sverige. Hittills har företaget satsat närmare 22 miljoner kronor på etableringen, men med ett kapitaltillskott på 430 miljoner har Costco tid på sig att hitta sin plats på lågpriskartan. De långa ledtiderna i logistiken från Island och tidigare misslyckade medlemskapsmodeller som Smartclub för 20 år sedan kan dock tala emot en stor framgång.

De flesta av lågpriskedjorna har valt att nästan uteslutande hyra lokaler, och enligt de experter FV har talat med är anledningen till att kedjor som Rusta, ÖOB och Dollarstore valt att inte äga egna fastigheter en fråga om expansionstakt. Det går helt enkelt inte att hitta lägena genom att äga egna fastigheter, det går för långsamt för varuhusen som ständigt vill expandera. Men även här, liksom med Gekås, finns den raka motsatsen att hitta. Biltema har runt 140 varuhus i Norden där de äger samtliga fastigheter i Sverige, Danmark och Finland. Endast i Norge, där Biltema har 30 butiker, hyr kedjan fastigheter men även här är målet på sikt att äga alla fastigheter enligt Martin Norrman, vd på Biltema. Enligt honom finns det flera fördelar med att äga själv.

– Vi kan ha bergvärme, ledkonvertera samt installera solpaneler på alla tak eftersom våra hus är förberedda så de klarar extra snölast samt för solceller.

– När vi själva kan bestämma över våra egna fastigheter kan vi göra investeringar så att vi blir klimatneutrala. Vi kan välja hög kvalitet på byggnaden med obrännbart material i väggar och tak. Sen kan vi också justera hyrorna själva, när alla andra fick höjda hyror under 2022 med 10–11 procent så höjde vi våra hyror med endast 1,3 procent.

Men är det inte svårare att expandera då?
– Det tar lite längre tid men i slutändan så är det värt det eftersom vi är herre i vårt eget hus, säger han.

Kanske är Biltema inne på rätt spår när hyrorna skenar iväg.

– För oss som jobbar med utvecklingsfrågor är utvecklingen vi ser med hyresavtal med indexklausul något som blivit väldigt hett. För många år sedan, på 90-talet och 00-talet, skrev vi nästan alltid avtal med min-max, men sen har de här indexeringarna lite försvunnit eftersom vi inte haft särskilt mycket inflation. Men nu är det en fråga som är mer viktig än något annat, säger Jonas Bröthlin på Jula.

Enligt honom kommer det att bli stora förändringar på volymhandelsplatserna om hyresgäster och fastighetsägare inte kan mötas gällande marknadshyrorna.

– Under många år har indexeringen och inflationsuppräkningen varit väldigt låg så räknar man ut ett snitt så kanske inte utvecklingen är häpnadsväckande. Men på många av de här platserna är kostnaderna redan lagda på hyresgästen, så här tror jag att man måste hitta fastighetsägare som förstår det och som vill ha långsiktiga relationer med sina hyresgäster. Om det är så att vi hamnar helt fel kostnadsmässigt blir det ju billigare att flytta till andra handelsplatser, vilket blir en konstig situation där vi flyttar från en plats där vi trivs bara för att det är för dyrt. Men det är inte lätt med ränteförutsättningarna, det förstår vi, säger han.

Fler Nyheter från förstasidan

Arena i svårt område åter på tapeten

Kan placeras på fastighet med flera stora projekt på gång.

Älvsjö, P.A.C.E, ny stadsdel.

Vill skapa ny stadsdel i Älvsjö – helt byggd i trä

Förslag: Kvartersstad i klassisk stil. 5.000 bostäder och 10.000 arbetsplatser.

Förvaltarens första stora nya sedan 80-talet

”Trots ett omvärldsläge som gör att många byggen står still tar vi ansvar och fortsätter att utveckla”.

Kritik mot landshövdingen

Anklagas för att vilja styra frågor inom byggnation och exploatering.

Topp lämnar Skanska

Slutar efter 18 år. FV berättar om nya jobbet. Danielsson: ”Jag önskar honom all lycka till i framtiden”.

Barings säljer snabbt till Kappahl för 600 miljoner

Säljer lyckat innehav – men vill egentligen köpa mer. Dubbelsmäll för annat fastighetsbolag.

Vectura förvärvar byggrätter om 50.000 kvm

Fortsätter att hålla ett rejält högt affärstempo.

Fastator tar nedskrivning på 69 miljoner

Läs om turerna och den aktuella fastigheten – i kanonläge på Södermalm.

Sparbössan köper grannhus på Östermalm

Omfattar 2.800 kvm kontor och fransk bistro med vinbar i gatuplan.

Så stora är bolagen på sociala medier

Balder, Castellum och Vasakronan är störst av fastighetsbolagen på sociala medier. Men är det viktigt att synas i sociala kanaler?

Rapport: Läge och moderna kontor lockar allt mer

Balans mellan utbud och efterfrågan i Stockholms CBD. Vakansgraden fortsätter stiga på de flesta delmarknader.

“Lyssna på marknaden och på oss fastighetsägare”

Branschen samlades på FV:s seminarium Fastighetsdagen Uppsala.

Byggnaden som vann Kasper Salin-priset

Träbygge fick åtråvärt arkitektpris.

Tillbaka till förstasidan