KI: Lågkonjunkturen blir kortvarig
Den svenska ekonomin går 2023 in i en lågkonjunktur som består nästa år, men den kommer bara att synas i liten utsträckning på arbetsmarknaden och arbetslösheten ökar betydligt mindre än under tidigare lågkonjunkturer. Det uppger KI i en ny rapport.
Hög inflation och höjda räntor har slagit hårt mot räntekänsliga svenska hushåll och mot bostadsbyggandet som nu minskar snabbt. Tillsammans med en inbromsning i exporten gör det att BNP minskar något de närmaste kvartalen. Efterfrågan på arbetskraft är dock fortsatt stark och det finns ännu inga tecken på att arbetsmarknaden håller på att försvagas.
Lågkonjunkturen bedöms bli relativt kortvarig och syns främst genom att företagens produktivitet blir lägre än normalt. På arbetsmarknaden kommer lågkonjunkturen bara att synas i liten utsträckning och arbetslösheten ökar betydligt mindre än under tidigare lågkonjunkturer.
KPIF-inflationen fortsätter att minska framöver och under det andra halvåret 2024 ligger den tydligt under Riksbankens inflationsmål. Riksbanken inleder därför en serie räntesänkningar det andra kvartalet nästa år. Samtidigt läggs finanspolitiken om i syfte att ge stöd åt den ekonomiska återhämtningen.
Budgeten för 2024 bedöms innehålla ofinansierade åtgärder motsvarande 45 miljarder kronor, varav 25 miljarder kronor riktas mot hushållen. Det är dock penningpolitiken som tar huvudansvaret för konjunkturstabiliseringen de kommande åren.
