Naturlig mötesplats är sprängstoff

För fyra år sedan, i augusti 2015, kunde Fastighetsvärlden berätta om Vasakronans förslag att skapa en stadsdel i norra Kymlinge, en del av det grönområde i Sundbyberg som gränsar till såväl Kista som Sollentuna. Redan på 1960-talet när tunnelbanan byggdes ut mot Akalla planerade staden för en station i Kymlinge mellan Hallonbergen och Kista, där det skulle byggas kontorslokaler. Men de myndigheter som skulle få sitt säte här utlokaliserades till andra delar av landet och stationen öppnades aldrig. Men så lyfte markägaren Vasakronan idén att utveckla platsen.

– Det som är unikt är att vi äger all mark i norra Kymlinge och att det redan finns en tunnelbanestation. När samhället nu ska investera i 30 miljarder kronor fördelat på 13 nya stationer så är det anmärkningsvärt att man inte nämner att en redan investerad station inte ska nyttjas. Tillsammans med Sundbybergs stad vill vi utreda förutsättningarna för att utveckla platsen, hur en stadsdel kan formas och hur man kan tillgängliggöra naturreservatet mer, säger Per Thiberg, chef för affärsutveckling på Vasakronan och ansvarig för bolagets projekt i norra Kymlinge.

Politikerna i Sundbyberg har emellertid hittills varit kallsinniga till att utreda ärendet vidare. Frågan är känslig och har på sina håll bidragit till avgångar och byte av politisk majoritet. Någon samsyn finns ännu inte. I stället arbetar Vasakronan bakom kulisserna vidare med projektet med visionen att norra Kymlinge ska bli inte bara Sveriges utan också världens mest hållbara stadsdel.

– Om man ska exploatera naturmark måste man ha den ambitionen. När området är färdigbyggt ska det leverera lika mycket eller mer i ekosystemtjänster. Sett till hela Stockholmsregionens utveckling är det inte möjligt att åstadkomma en större expansion utan att någonstans använda naturmark, och det räcker inte att bara bygga bostäder på gamla parkeringsplatser eller i redan anspråkstagen mark. Det bästa för regionen vore att prioritera det här området eftersom det redan finns tunnelbana. Det gör att den totala miljöpåverkan blir mindre än på en plats där man måste bygga fram nya kommunikationer, säger Anna Denell, hållbarhetschef på Vasakronan.

Hon målar upp en bild av en stadsdel som byggs av framför allt trä men även andra förnybara och återbrukbara material och som erbjuder ett cirkulärt boende, med egenproducerad energi och ett slutet kretslopp för vatten. Området ska vara bilfritt och uppmuntra de boende att gå och cykla, något som rimmar väl med att ytan gränsar till ett naturreservat, instiftat för att användas för rekreation.

– Vi har i våra studier kommit fram till att genom att bebygga området så ökar värdet på naturreservatet, eftersom vi kan förbättra för dem som besöker det så att det blir mer öppet. I dag är det i princip bara tillgängligt för närboende och för dem som har bil, men om tunnelbanan öppnar så kommer man direkt ut i naturreservatet när man kliver av tåget. Då öppnas ett område med fin natur för fler, och under de förutsättningarna är det försvarbart att exploatera naturmark. Vi ska inte inkräkta på något av det som finns i dag utan tillgängliggöra området för fler.

De 55 hektar mark det handlar om ligger utanför naturreservatet. I de studier som Vasakronan har gjort framgår att området delvis uppfattas som otryggt, sett till att få människor rör sig där annat än på helgerna. Inklämt mellan Kymlingelänken och Uppsalaleden upplever besökaren här ett ständigt trafikbuller, men Per Thiberg menar att den föreslagna byggnationen skulle bidra till att dämpa ljud i hela området, genom att husens fasader delvis skulle fungera som bullerskydd.

– Om man bygger längs länken skulle det förbättra ljudnivån i hela området. Marken är i dag ordentligt bullerstörd, och det blir ett mervärde att bullret i hela området minskar. Sedan ska man komma ihåg att det är ett storstadsområde där det alltid finns buller.

Vasakronan är en stor fastighetsägare i angränsande Kista, och Per Thiberg tror att de två områdena skulle kunna dra nytta av varandra.

– Det skulle vara spännande att förlägga ett sådant här hållbarhetsprojekt nära Kista som ligger i absoluta framkanten när det gäller innovation. Där har även KTH en filial, och det skulle ge väldigt många synergieffekter. Jag är helt säker på att det kommer att bli verklighet men jag vågar inte gissa när, säger han.

De lokala politikerna må vara ointresserade av att utveckla av norra Kymlinge men Stockholms Handelskammare är positiva till idén.

– Just nu byggs tunnelbanan ut på flera platser, och det tycker vi är mycket välkommet. Det är klokt att bygga vidare på staden i närheten av befintlig kollektivtrafik och därför också önskvärt att öppna den oanvända kommunikationspunkten som tunnelbanestationen utgör. I Kymlinge finns redan en miljardinvestering i tunnlar och spår, säger Daniella Waldfogel, näringspolitisk chef på Stockholms Handelskammare.

Daniella Waldfogel är också mån om att behålla de gröna värden som finns.

– Vi är positiva till att låta Kista växa ihop med Kymlinge, i form av en blandstad som möter naturen. Vi ser att en stor del av Stockholms konkurrenskraft och attraktivitet ligger i våra grönområden. Den tätortsnära naturen är värdefull i Stockholm, och den kan vi inte bygga bort. Men vi tror att man kan kombinera ett smart byggande med att behålla de gröna områdena och genom bebyggelse göra dem ännu mer tillgängliga, säger hon.

Medan Vasakronan fortsätter att vänta in ett större politiskt intresse använder de resultatet av sina studier av området även för andra projekt.

– De utredningar vi har gjort för projektet i Kymlinge har varit en bidragande orsak till att vi nu bygger ett kontorshus i trä i Uppsala. Projektet har också lärt oss mer om hur vi kan spara energi, och vi har börjat inse att det är möjligt att även bygga flerbostadshus som passivhus, säger Anna Denell.

På norra sidan av E18 breder Järvafältet ut sig. I Rinkeby har Byggvesta nu inlett den sista etappen av 250 hyresrätter i projektet Rinkebyterrassen. De är byggda invid överdäckningen av E18, och tanken är att koppla ihop Rinkeby med Järvafältet. I samma område producerar Alm Equity närmare 300 bostadsrättslägenheter. Men även om Järvafältet ligger som en stor grön kil mellan fem kommuner i Storstockholm så fungerar inte riktigt kopplingen mellan de olika stadsdelarna. I stället för att vara en rekreations- och mötesplats uppfattas den av många som en barriär mellan stadsdelarna. Det menar Marcus Svensson, vd för Byggvesta Development, som är en av pådrivarna för att utveckla Järvafältet till en storstadspark. Idén är inte ny men har fått delvis nytt liv sedan Byggvesta under såväl Järvaveckan som Almedalsveckan i somras bjöd in till seminarier om det som i dag går under arbetsnamnet Järva storstadspark. Enligt Marcus Svensson handlar det inte om att bebygga fältet utan om att knyta ihop de olika stadsdelarna till ett mer sammanhållande Järva utifrån en gemensam strategi mellan kommunerna Stockholm, Solna, Sundbyberg Sollentuna och Järfälla som äger marken.

– Här finns flera naturreservat där varje kommun har olika inriktning, men fältet behöver knytas samman och bli mer attraktivt. Man skulle kunna göra en park som bejakar människor och får dem att ta sig ut och använda grönområdet. När man kortar avstånden och lockar ut människor så kommer det att öka förståelsen mellan dem, säger han.

Det skulle kunna handla om att se över gång- och cykelvägar samt att snöröja och halkbekämpa dem på vintern för att det ska bli lätt att ta sig mellan de olika kommunerna. Däremot bör de gröna naturvärdena behållas eller ökas, menar Marcus Svensson, och säger att de inte förespråkar förtätning på fältet, knappast ens i kanten av det.

– Varför ligger de högsta husen i New York närmast Central Park? Jo, för det är där som de högsta värdena finns och där man gärna vill bo. När du går på Karlavägen mot Gärdet får du känslan av att du är på väg mot ett grönområde. Då tycker du inte att du bor så långt ifrån det, och det gör att även stadsmiljön blir attraktiv. Därför är det viktigt att inte förstöra de gröna fingrar som går från parkområdet och in till stadsdelarna. Där ska man vara varsam med byggnationen, och i gengäld kan man förtäta mer i stadsdelarnas centrum.

Än så länge finns inga konkreta planer, men Marcus Svensson menar att idéerna har tagits emot väl.

– Jag tror att många förstår att det finns saker man kan samarbeta om här, och vi har fått positiv respons. Det finns ju redan kommunala reservat och skötselplaner, och då är det inte långt till att samordna frågor kring dem.

Även Stockholms Handelskammare tycker att Järvafältet är ett intressant område att utveckla.

– Det finns få platser i Storstockholm där potentialen är så stor som på Järvafältet. Området är redan väl kollektivförsörjt med tunnelbana och pendeltåg. Det finns intresse från flera aktörer att komplettera bebyggelsen och länka samman de olika grönytorna, och även här gäller det att bevara och tillgängliggöra naturen, säger Daniella Waldfogel

– I dag känns det onaturligt att ta sig mellan de olika delarna så de behöver bindas samman. Jag tror inte att man bara ska tänka bebyggelse utan också skapa enklare aktivitetsbaserade inslag på fältet som skejtparker, skridskobanor och lekparker för att locka dit människor.