Fler investerare hoppar på trätrenden

(Artikeln är ursprungligen publicerad i magasinet Fastighetsvärlden nr 7/8 2019 som har temat arkitektur och stadsutveckling)

Att bygga större fastigheter av trä har blivit en trend. I Sverige står det industriella träbyggandet av flerbostadshus som är högre än två våningar i dag för en marknadsandel på 11,5 procent, och ingenting tyder på att intresset kommer att minska. Tvärtom, menar Susanne Rudenstam, kanslichef på branschorganisationen Sveriges Träbyggnadskansli.

– Totalt sett är det fortfarande en ganska liten andel flerbostadshus som byggs av trä, men vi ser att den ökar och att träbyggandet följer med i konjunkturen. Det som tidigare har varit en trång sektor är den industriella kapaciteten, att det har funnits en högre efterfrågan än vad industrierna har förmått leverera. Men nu har branschen investerat i nya fabriker, och vi ser att marknadsandelarna kommer att öka ordentligt under de kommande två–tre åren.

Ett tecken på det är att Martinsons, Sveriges tidigare enda leverantör av korslimmat trä, KL-trä, som används för stommar, snart kommer att få konkurrens av ytterligare tre KL-träfabriker som ägs av Stora Enso, Södra och Setra. För träindustrin är den främsta konkurrenten snarare andra material.

Tomas Nord är forskare vid Linköpings universitet och ser inte heller någon avmattning.

– När det nu finns efterfrågan vågar industrin investera i högre kapacitet. Man räknar med att produktionskapaciteten av massivträ kommer att femtonfaldigas från dagens 20 000 kubikmeter till närmare 300 000 kubikmeter inom några år. Allt nybyggande kommer inte att bli i trä, kanske inte heller 50 procent, men jag är övertygad om att det blir mycket mer än vad vi har i dag, säger han.

Det finns flera skäl till att trä har blivit ett material att räkna med. Utvecklingen går snabbt och trä är ett resurseffektivt material, menar Tomas Nord.

– Speciellt i storstadskommunerna pratar man om höga byggkostnader, och en bidragande orsak är att arbetskraften är begränsad, och då stiger ofta priserna. Det kan man avhjälpa genom att flytta produktionen till andra platser där man förtillverkar väggelement och sedan skickar dem till byggplatsen där de monteras med hjälp av den arbetskraft som finns där. Då kan man bygga samma mängd bostäder mer effektivt, säger han.

Konstruktioner av trä går att göra klart till 85 procent i fabriken och därefter transportera delarna till byggarbetsplatsen. Den möjligheten är viktig när man förtätar en befintlig stadsdel, säger Susanne Rudenstam.

– När man bygger i en miljö som redan är bebyggd vill man gärna förtillverka så mycket som möjligt så att man på platsen kan undvika tunga maskiner, damm och höga byggljud som stör grannar. Man vill ha konstruktioner som går snabbt att montera så att man inte heller behöver stänga av gator under en lång tid av byggprocessen.

Men framför allt är det klimatfrågan som har lyft träets roll i byggsektorn. Här finns ett förnyelsebart material som binder koldioxid och som kan bidra till att minska klimatavtrycket. I dag står byggsektorn för 40 procent av världens utsläpp.

– Vi måste ändra sättet vi bygger på och vi måste sluta släppa ut koldioxid. Då finns det inget snabbare sätt att minska våra utsläpp än att ändra material, säger Susanne Rudenstam.

Norska Mjøstornet är världens högsta byggnad med trästomme. Den 85 meter höga byggnaden innehåller såväl kontor och hotell som bostäder. I Sverige är än så länge det nio våningar höga bostadshuset

i Kajstaden i Västerås den högsta byggnaden av trä. Men allt fler arkitekter och byggherrar väljer att experimentera med materialet för att se vad som är möjligt. Skellefteå flygplats kan sedan länge stoltsera med ett 20 meter högt flygledartorn av massivträ, och stadens nya kulturhus som ska bli 20 våningar uppförs nu med trä som huvudmaterial. Det rimmar väl med stadens träbyggnadsprofil som anger att trä alltid ska prövas i kommunens anläggningsprojekt och väljas när det är tekniskt och ekonomiskt försvarbart. I Uppsala påbörjar Vasakronan i år byggandet av Sveriges största kontorshus av trä, Magasin X om 11.000 kvm som ska stå klart 2020–21. Och i Växjö ska hälften av det som byggs i kommunal regi år 2020 vara träbaserat.

Ungefär tio procent av Sveriges kommuner har en specifik träbyggnadsstrategi, andra låter träbyggandet ingå i den mer övergripande hållbarhetsstrategin. Oavsett metod så bidrar det till att lyfta upp trä som byggmaterial, och det är också ett sätt att öka konkurrensen vid upphandlingar, förklarar Tomas Nord som har studerat hur kommuners träbyggnadsstrategi påverkar vid upphandlingar.

– Det är ett sätt att öka konkurrensen och få en bättre slutprodukt till ett bättre pris. Det innebär inte att byggnaden alltid måste vara av trä, utan är snarare en uppmaning till de kommunala bolagen att alltid lyfta frågan. Det är spännande att göra så, både för att kommunerna och deras bolag då utbildar sig själva och för att övriga aktörer får möjlighet att påverka och utveckla byggandet. Den innovation som kommer in i samhället utgår från att man får in nya processer och produkter, och genom en träbyggnadsstrategi sätter man ramen.

MKB Fastighets AB som ägs av Malmö stad meddelade nyligen att man nu bygger sina första flerbostadshus av trä, i Lindängen och Brunkeflostrand. Folkhem, som i dag ägs av Rikshem och Veidekke Bostad, står bakom bland annat Cederhusen i Hagastaden, som ska ha 234 bostäder inflyttningsklara år 2021 och är ett av världens största trähusprojekt. Det var Folkhem Produktion, numera Arvet, som 2013 och 2014 byggde de två bostadshusen i Strandparken i Sundbyberg, vilka är genomgående av korslimmat trä.

– Man kan bygga allt av trä, och vi ville visa att det går! Det fanns de som sa att man till exempel inte kan bygga hisschakt i trä men tillsammans med KL-träproducenten Martinsons visade vi att allt är möjligt, säger Arne Olsson, vd och delägare för det nya bolaget Arvet.

– För att man ska förstå att det är ett trähus satte vi på en fasad i trä. Den är gjord av ceder från nordamerikanska västkusten, och den kommer att vara underhållsfri i hundra år. Men det är inte i fasaden som klimatfrågan sitter. Den stora volymen trä sitter i stommen, och det är den som har effekt på mängden koldioxid som binds.

En av de stora fördelar han ser med materialet är att det går fort att bygga. Byggherren behöver till exempel inte kalkylera med tid för uttorkning eftersom byggelementen är torra redan när de levereras. Dessutom är toleransen låg vilket gör att monteringen blir exakt och går snabbt.

– Vi ser att våra grannhus i Sundbyberg, som är byggda av typiska byggmaterial, har tagit 20 månader att färdigställa men för oss tog det sju månader att bli klara. Man brukar räkna att en byggnad av trä tar ungefär halva tiden att uppföra jämfört med andra material, och den tiden är viktig i en investering, säger Arne Olsson.

Att bygga högt av trä är emellertid ganska nytt. I Sverige var det först 1994 som förbudet mot att bygga trähus högre än två våningar upphävdes. Hus med trästomme är sedan dess godkända ur brandsäkerhetssynpunkt. Tomas Nord konstaterar att byggnadstekniken utvecklas snabbt, men att det fortfarande finns luckor att fylla.

– Det är en ganska ny byggmetod, vilket gör att kunskapen inte är spridd, och det kan skapa en osäkerhet. Om man är upplärd att jobba på ett vis behöver man överföra det arbetssättet till trä men måste då förstå att olika material kräver
olika teknik. Man behöver också arbeta med akustiken på ett bra sätt så att vi uppnår de standarder vi vill ha, och den kunskapen måste också spridas, säger Tomas Nord.

Sveriges Träbyggnadskansli ser att intresset ökar för träbyggnader även när det gäller andra typer av fastigheter än bostäder, till exempel kontor, kommersiella lokaler, logistik, vårdboenden och skolor. Arne Olsson har upplevt detsamma under tiden med Folkhem, och det nya bolaget Arvet kommer därför att verka både i Sverige och utomlands och förutom bostäder även uppföra kommersiella fastigheter samt samhällsfastigheter som förskolor och äldreboenden.

– Vi tror att intresset för trä kommer att komma alltmer från bostadsköpare, hyresgäster och investerare, i takt med att man pratar mer och mer om att det är hälsosamt att vistas i hus av trä. När det sprider sig tror vi på en mindre revolution. För tio år sedan var det ju inte många som köpte ekologiska bananer. I dag är det nästan bara vad som säljs. På samma sätt tror vi att det kommer att bli med marknaden för fastigheter av trä. Klimatnyttan torde göra träbyggandet oslagbart i framtiden, säger han.

(Artikeln är ursprungligen publicerad i magasinet Fastighetsvärlden nr 7/8 2019 som har temat arkitektur och stadsutveckling)