Simon de Château, Alma Property, har tappat räkningen över hur många gånger han har varit på Mipim, men det handlar om en 15–20 gånger. Årets fina väder ger glada miner, menar han, liksom tron på att transaktionsmarknaden ska komma igång i år.
– Det känns nästan som en fin julidag i Sverige. Det är inte så synd om oss här nere, säger han till Fastighetsvärlden.
Stämningen i Cannes beskriver han som förväntansfull.
– Det är många som tror eller hoppas på att transaktionsmarknaden ska komma igång i år. Det är många som är beroende av det på många sätt, inte minst rådgivarna. Men man märker ganska tydligt att det har varit ett dåligt år.
Det är färre tillställningar i år och de som hålls är av lite mindre variant. Själv har han lagom mycket att göra och radar upp boule, padel, middagar och möten i en strid ström.
Vad hoppas du få ut av årets Mipim?
– Utöver lite solbränna så hoppas jag träffa mycket folk i branschen, prata och känna av stämningen. Se om det finns några intressanta affärsmöjligheter. Vi har rätt mycket kapital att investera nu och det är många som är intresserade av att träffas och höra vad vi kan vara intresserade av. Det känns som att marknaden är i startgroparna.
Så du kan komma hem med en början till en affär?
– Det skulle vara drömmen. Men i alla fall så några frön.
Vad är intressant för Alma?
– Vi har en ganska stor satsning inom handel och livsmedel genom Prisma. Där tittar vi efter möjligheter förstås. Men det finns ju andra som är intresserade av den typen av fastigheter också. Det är ju sånt som funkar bra på marknaden.
– Annars är det många som pratar om lager, lätt industri, logistik och det är väl inom de segmenten det sker mest. Sen är det många som tror starkt på bostäder men där är det kanske svårare att hitta fram till affärerna än så länge. Det är fortfarande en hel del frågetecken kring kontor. Det är ju en sak om det är bra produkter i bra lägen, men omoderna kontor i halvdana lägen – där är det svårare att veta vad som ska hända med den typen av tillgångar.
Vad är året snackis?
– Det är svårt att veta än så länge, men det är nog att det inte är lika många större evenemang som rådgivarna vanligtvis brukar hålla. Man märker också att det är många som inte skickar lika mycket människor och att det är fler seniora än juniora personer på plats.