”Vet inte vad hälften av mina anställda gör om ett halvår”

En tydlig indikator på projektmarknadens utveckling återfinns hos arkitekterna på vars ritbord merparten av projekten för första gången ser dagens ljus. Det är också en övervägande mörk bild som branschen målar upp.

Flertalet arkitektfirmor rapporterar ett vikande inflöde av nya uppdrag. En av de större aktörerna rapporter dock, till sin egen förvåning, en fortsatt god orderingång men påpekar samtidigt att uppdragen ändrat karaktär och handlar i allt högre grad om utredningar och skisser där man upplever att beställaren vill kunna vara förberedd att snabbt kunna trycka på startknappen så snart de ekonomiska förutsättningarna blir gynnsammare.

Det är framför allt de stigande entreprenadkostnaderna, i dagsläget är det få som aktörer som lämnar fasta priser. Det ställer förstås till kalkylen. Samtidigt är priserna på vissa trävaror på väg ner medan det är fortfarande finns vissa utmaningar med leveranskedjorna av stål och betong.  Samtidigt som entreprenadpriserna stiger innebär det högre ränteläget att köparnas betalningsförmåga försämras vilket skapar ett tveeggat svärd.

Även om några arkitektkontor redan nu rapporterar sämre orderingång är dock den samlade bedömningen att botten inte gått ur bostadsmarknaden ännu, men att den kommer att göra det inom 6–12 månader för att därefter gradvis förbättras igen. Det relativt goda inflödet av uppdrag hos arkitektfirmorna i tidigt skede är en indikation på att nedgången blir kortvarig och att bostadsaktörerna vill vara förberedda då det vänder.

Parallellt med nedgången på bostadssidan ser arkitekterna ett ökat fokus på uppdrag som rör ombyggnads- och omställningsprojekt på kontorssidan där äldre lokaler inte är anpassade till de förändrade arbetsrutiner som uppstått under pandemin. Byggmaterialbrist och ökade kostnader sätter också ett större fokus på återbruk där utmaningarna alltjämt är stora men där branschen i större utsträckning tvingats hitta affärsmodeller och lösningar. Där är arkitektbolages kompetens är central och efterfrågad.

Samtidigt märker arkitektkåren, enligt FV:s rundringning, en ökad aktivitet inom samhällsfastighetssegmentet, med stigande efterfrågan på exempelvis sjukhusprojekt och nya högskolor. Vidare finns ett behov av anpassning även av högskolelokaler för nya undervisningssätt och nya examinationsformer vilket leder till nya projektmöjligheter.

Statliga och kommunala beställare har traditionellt blivit aktivare beställare då konjunkturen, och därmed prisnivån, vikit ned, och dagens situationer ser inte ut att utgöra något undantag, uppger företrädare för flera av de arkitektfirmor som FV talat med.

Sammantaget spår arkitektkontoren ökad priskonkurrens och försämrad lönsamhet under det kommande året, där neddragningar, svagare ekonomi och ökat kostnadsfokus finns i fokus. Det kan även medföra att genvägarna i projekten blir fler, vilket riskerar att få genomslag på kvalité, hållbarhet och skönhet i de projekt som skapa den närmaste tiden.

Det är inte heller uteslutet med besparingsåtgärder och i värsta fall neddragningar bland arkitekterna. ”Jag vet inte vad hälften av mina anställda gör om ett halvår”, säger en chef vid en av arkitektfirmorna.

Inom yrkeskåren har arbetslösheten varit låg under tidigare kriser.  Arkitektbyråernas tjänsteutbud är generellt betydligt mer differentierat i dag och man upplever sig vara mindre konjunkturkänslig än det var under finanskrisen 2008, men nervositeten inför vad som händer när botten går ur bostadsmarknaden är alltjämt stor.