Populär skola: Vatten och väsentlighetsanalys

Välkomna åter till en lektion i ett ämne som alla fastighetsägare numera måste hålla koll på – CSRD Implementering. Nu dags för lektion fem av sju. Ämnet är vatten och väsentlighetsanalys i praktiken med fokus på den biologiska miljön och ekosystem. Lärare är som vanligt KTH-experterna Kent Eriksson, Alice Bostedt och Beata Henriksson.

Publicerades 2024-10-02

Rätta artikel

Skribenterna:

Kent Eriksson:
Kent Eriksson är professor vid Institutionen för Fastigheter och Byggande vid KTH, samt föreståndare för Sustainable Finance Lab. Kent har tidigare arbetat vid Stanford University och har varit styrelseledamot i Första AP-fonden, Fastum Hypoteksförvaltning och Finansinspektionen.

Alice Bostedt:
Alice Bostedt är medgrundare till rådgivningsföretaget RE:SUM Real Estate Sustainable Measurement AB. Alice är civilingenjör inom Samhällsbyggnad från KTH med inriktning mot fastighetsekonomi och projektledning.

Beata Henriksson:
Beata Henriksson är medgrundare till rådgivningsföretaget RE:SUM Real Estate Sustainable Measurement AB. Beata har en masterexamen inom Samhällsbyggnad från KTH med inriktning mot projektledning och fastighetsrätt.

Visa faktaruta

Det nya hållbarhetsdirektivet Corporate Sustainability Reporting Directive (CSRD) och dess tillhörande standarder European Sustainability Reporting Standards (ESRS) medför höga krav på hållbarhetsrapportering med syftet att förbättra informationen till investerare så att investeringarna riktas mer mot hållbarhet. Ett vanligt råd som ges till företag är att de ska förbereda sig i tid för den lagstadgade rapportering som ska göras inom kort. Rapporteringen försvåras av att ESRS standarderna ska vara ’sektor agnostiska’, vilket innebär att de är generella och således inte branschspecifika. Så, hur kan då fastighetsföretag förbereda sig, när reglerna ger så lös vägledning?

Den väg framåt som vi föreslår är helt enkelt att utveckla mått för fastighetsbranschen, som kan bli praxis. Till viss del så kan företagen utnyttja de mått som har arbetats fram av andra standardsättande organisationer, som exempelvis Green Building Council, BREEAM, LEED, GRESB, SBT och GRI. Dessa organisationers mått kommer dock att ersättas av de standarder som har tagits fram inom ESRS.

De standarder som ESRS har tagit fram är uppdelade i 8 områden. Här tar vi upp vattenresursförvaltning, som återfinns i ESRS område E3. Syftet med ESRS E3 standarderna är att klarlägga hur företags verksamhet påverkar och påverkas av vatten och marina resurser.

Fastighetsföretagen behöver göra en dubbel väsentlighetsanalys för att göra bedömningen om vattenresursförvaltning är väsentligt för verksamheten. Ordet ‘dubbel’ innebär att analys ska göras både av företagets påverkan på vatten och av hur företaget påverkas av vatten. En fingervisning om att vatten är väsentligt är att det tas upp av Boverket, plan och bygglagen, lagen om allmänna vattentjänster, miljökvalitetsnormerna, samt att länsstyrelse och kommuner beaktar vatten och marina resurser vid prövningar. Men fastighetsföretag ska som sagt göra en egen dubbel väsentlighetsanalys och där komma fram till på vilket sätt vatten och marina resurser är väsentliga.

Fastigheter påverkar olika former av vatten, som avloppsvatten, dagvatten, grundvatten och/eller ytvatten som används för förbrukning. Vatten ska analyseras efter inflöde och då ska hänsyn tas till om området har brist på vatten. Det är normalt inte brist på tillgång till vatten i Sverige. Analys ska också göras av hur utflöde av vatten påverkar ekosystemet. Exempelvis så är Östersjön en känslig havsmiljö, så då är det viktigt att fastighetsföretag samlar information om vilken effekt avloppsvatten och dagvatten har på havsmiljö och ekosystem.

Fastighetsföretag påverkas av vatten genom att de betalar för vattenförbrukning och därmed kan vara utsatta för en risk att vattenpriser stiger, om det blir vattenbrist. Fastigheter är också utsatta för risk för föroreningar från dagvatten och avlopp, exempelvis från omkringliggande fastigheter. När det gäller risk för översvämning så hanteras det som en klimatrisk, så det redovisas inte som en vatten- och marinresursrisk.

Standarderna för ESRS E3 är delvis detaljerade, exempelvis så att företag ska redovisa hur många m3 vatten som förbrukas, återanvänds, lagras och släpps ut. Standarderna är också delvis generellt processorienterade, exempelvis så att företag ska redovisa planer för att
minska sin negativa påverkan på vatten och marina resurser. Företag ska också redovisa de riktlinjer de har för att identifiera, bedöma och hantera sin påverkan på och hur de påverkas av vatten och marina resurser. Det är alltså omfattande analyser som krävs.

De analyser som krävs i ESRS E3 kan framstå som överväldigande, men standarderna ger också ett konkreta förslag på hur företag kan arbeta. Standarderna ESRS E3 föreskriver nämligen att vattenresusrsanalys ska göras med hjälp av den så kallade LEAP-modellen. Modellen passar fastighetsföretag bra, eftersom den utgår från den fysiska platsen som verksamheten är lokaliserad på. Modellen beskrivs utförligt i en tidigare lektion. Här kommer exempel på hur den kan användas för vatten och marina resurser:

1. Locate. Lokaliseringen kan exempelvis resultera i en lista över påverkan av och påverkan av vatten- och marina resurser uppdelade per fastighet. Analysen ska också inkludera effekter upp och nedströms värdekedjan för varje fastighet. Denna lista tas med till nästa steg;

2. Evaluate. Utvärdera hur fastigheternas påverkan av och på vatten- och marina resurser är av väsentlighet för organisationens verksamhet. Här kan fastighetsägare använda sätt att utvärdera som används i ekosystemtjänster och naturresursanalys, liknande det som görs av naturvårdsverket och havs och vattenmyndigheten.

3. Assess. Bedömning av risker och möjligheter gällande vatten och marina resurser görs utifrån deras storlek, sannolikhet och finansiella effekter på fastighetsföretagets verksamhet. Användbara metoder för bedömning finns hos myndigheterna och forskarna, exempelvis WaterCentre@KTH och Havsmiljöinstitutet. Fastighetsföretaget kan därefter skapa en matris med risker och möjligheter för att förstå vilka områden som är mest väsentliga, vilket också ger en naturlig prioriteringsordning för hållbarhetsarbetet avseende vatten och marina resurser.

4. Prepare. Förbered och presentera resultaten från analysen. För ESRS E3 så ska ett fastighetsföretag först presentera varför verksamheten påverkar och påverkas av vatten och marina resurser. Fastighetsföretagen ska också redovisa hur vatten och marina resurser i värdekedjan påverkas av hållbarhet. Det kan exempelvis vara så att en fastighet befinner sig i ett område med grundvattenbrist eller känsliga marina resurser. Om minst en fastighet ligger inom ett sådant område måste företaget analysera vattenanvändning och/eller påverkan på marina resurser och presentera denna analys och de åtgärder som ska göras i hållbarhetsredovisningen.

Det finns idag inte etablerade standarder för fastighetsföretags hållbarhetspåverkan gällande vatten och marina resurser. När det inte finns standarder så kan fastighetsföretagen arbeta enligt de processer som reglerande myndigheter föreslår. För vatten och marina resurser så är LEAP en arbetsprocess som ESRS föreslår, så då kan fastighetsföretag använda den i sin analys och rapportering av vattenresurser. Eftersom CSRD och ESRS måste följas, så kan det vara en bra idé att fastighetsföretagen ser analysen och rapporteringen som en möjlighet att driva fastighetsföretagets hållbarhetsarbete framåt. För det krävs att företaget integrerar LEAP-strategin i företagets styrning mot ökad hållbarhet, det vill säga att LEAP blir en integrerad del i strategi, styrning, utvärdering, arbetsprocesser, informationssystem, och så vidare.

Artikelserie i sju delar som följer teman från det nya lagkraven CSRD och ESRS:

De sju artiklarna behandlar dubbel väsentlighetsanalys, koldioxid och energi, livscykel, biologisk mångfald, social hållbarhet, vattenresurser och hur hållbarhet och fastighetsvärdering hänger ihop.

1. Lagar. Generellt om CSRD och ESRS och det som kallas dubbel väsentlighetsanalys. (läs del 1 här)

2. Klimat. Artikel om standardpaketet ESRS E1, som behandlar energi, koldioxid och klimat som kommer bli väsentligt för alla fastighetsbolag (läs del 2 här)

3. Tidshorisonter. De nya lagkraven innebär ett nytt tänk om tidsperspektiv, vilket skapar applicering svårigheter i fastighetsbranschen. Artikeln beskriver de nya tidsperspektiven samt hur man kan tänkas använda dessa i sitt hållbarhetsarbete. (läs del 3 här)

4. Biologisk mångfald. Artikel om standardpaketet ESRS E4 som ställer krav på rapportering gällande biologisk mångfald och ekosystem. Idag finns ingen metod för att mäta frågor kopplade till ämnet och något vi får mycket frågor gällande. (läs del 4 här)

5. Vatten och väsentlighet. Vattenresursförvaltning, ESRS E3, och varför detta kan bli väsentligt för många fastighetsbolag.

6. Social hållbarhet. Artikel om social hållbarhet, och svårigheterna att hitta jämförbara mått inom området. Kvantifiering av sociala parametrar är något vi får många frågor om. (9 oktober)

7. Värdering. Artikel om hållbarhet i samband med och påverkan på fastighetsvärdering. (16 oktober)

Text Kent Eriksson Professor och föreståndare för Sustainable Finance Lab, KTH

Text Beata Henriksson Master of Science Samhällsbyggnad, KTH

Text Alice Bostedt Civilingenjör Samhällsbyggnad, KTH

Artikelämnen

Rätta artikel

Missa inget
– skriv upp dig idag!

Skriv upp dig på våra mejllistor för att inte missa något: sammanställningar över senaste veckan, nya tjänster på FV Jobb och seminarieinformation
– samtliga tjänster är Gratis.