Ivars ättlingar tror på transformation

Företaget startades redan 1906 av arkitekterna Ivar Tengbom och Ernst Torulf. Det var Ivar som redan från början var företagets frontfigur. Incitamentet till grundandet var arkitekttävlingen om Stockholms nya stadshus, där Tengbom slutade på andra plats efter Ragnar Östberg.

Tre aktuella projekt:

Ombyggnaden på Arlanda. Där Tengbom ritat den nya säkerhetskontrollen, den nya fasaden och de kommersiella ytorna.

 
– Projektet har pågått länge men nu har vi gått i mål. Det är ett komplext projekt där vi fått ta hänsyn till såväl säkerhetsaspekten som passagerarflöden och logistik. Samtidigt är det en väldigt publik miljö som många människor möter vilket gjort det utmanande att jobba med och därför förtjänar att lyftas fram, säger Jan Mattsson, vd på Tengbom.

Malmös nya bårhus.

Projektet utgör en utbyggnad inne på sjukhusområdet som förtjänar att omnämnas eftersom alla människor skrivna i Malmö kommer att passera genom den byggnaden någon gång. Den utmärker sig genom att inte vara bunden till en specifik religion. Den ska i stället vara en neutral plats där alla kan mötas. Samtidigt har mycket av arbetet kring projektet lagts på logistiska lösningar och på att tillgodose en bra arbetsmiljö för sjukhuspersonalen.

– Jag har förstått att det fanns stora brister i logistiken i det gamla bårhuset vilket yppade sig i dålig arbetsmiljö för personalen. Något vi har löst genom den aktuella tillbyggnaden, säger Mattsson.

Besökscentrum vid Bergs slussar.

Uppdraget att rita besökscentrumet vid Göta kanal är resultatet av en vunnen arkitekttävling. Det är ingen volymmässigt stor byggnad men den anknyter till platsen och till kanalen. Samtidigt utgör den även en attraktion i sig genom att ha ett formspråk som sticker ut.

Ert främsta projekt genom alla tider?

– Vi vill skapa miljöer som ska få människor att känna något, att bli berörda samtidigt som miljöerna ska fungera att arbeta och leva i. Alla våra projekt är lika betydelsefulla men vi har några som naturligtvis sticker ut lite extra som Stockholms konserthus. Det är förstås ett landmärke i Stockholm men också fortfarande, en unik och funktionell byggnad trots att nästan ett sekel gått sedan huset stod klart.

Ett projekt ni ångrar?

– Varje projekt utgör en betydande investering för våra kunder. Därför är det självklart att vi alltid gör vårt bästa. Samtidigt kan förutsättningarna vara svåra. Vi kunde ha jobbat annorlunda eller förbättrat vår strategi. Vi lär oss också hela tiden genom allt vi gör. Men jag kan inte ge något exempel på projekt vi ångrar.

Hur ser man på ett projekt att det är ni som står bakom det?

– Det finns fortfarande exempel på arkitektföretag med en tongivande profil. Vi har gått från att vara ett sådant företag i början på 1900-talet till att vara ett företag där alla har möjlighet att utvecklas och bygga relation med kund. Vår styrka i dag ligger i att vi är många tillsammans och att vi har en bredd på vår kompetens. Det handlar både om kunders olika behov och krav men även om den enskilda arkitektens möjlighet att vara gestaltare. Men det betyder också att det inte går att titta på en byggnad eller plats och säga att: det där måste var Tengbom.

Vilka typer av uppdrag tar ni inte?

– Vi har inget regelverk som fastställer vilka typer av uppdrag vi åtar oss. Däremot så gör en bedömning av varje uppdrag. Det kan vara kopplat till hållbarhet, där det kan finnas begränsningar till vad vi tar oss an. Men det finns inget malldokument utan det är en individuell bedömning från fall till fall.

Vilket är ert vanligaste uppdrag?

– Det vi i huvudsak gör är samhällsbyggnader. Skolor, sjukhus, kontor, hotell. Hälften av våra uppdrag kommer från offentlig sektor det vill säga kommuner och regioner. Medan resterande uppdragsgivare utgörs av privata fastighetsutvecklare och fastighetsbolag. Det är också resultat av att vi är så många och har många kunder. Vi har ingen tydlig nisch. Det är också en styrka inte minst i de tider som råder nu där många arkitektföretag lider av konjunkturnedgången.

Har kunden alltid rätt?

– Det är kunden som betalar som initierar sin investering men vi vill ha ett samarbete med våra kunder och inte se dem som motpart. Vi har en bra dialog i våra uppdrag, vi lyssnar och förstår kundens behov och önskemål samtidigt som vi vill att kunden ska få lite wow-känsla. I ett bra projekt blir det ingen diskussion om vem som har rätt eller fel utan man har ett bra samarbete och en bra kommunikation och man förstår varandra. Kunden har inte alltid rätt men vi lyssnar och samarbetar med kunden, det är jätteviktigt.

Hur ser ni på arkitekttävlingen som väg till uppdrag?

– Det finns olika typer av arkitekttävlingar. Den allmänna där vem som helst får lämna in bidrag deltar vi inte i. Det är att utnyttja arkitektkompetensen på ett felaktigt sätt när man inte får betalt för det arbete man lägger ner. Däremot jobbar vi mycket med den andra typen av tävling som är arvoderad, den som man kallar parallellt uppdrag. Tävlingar förutsätter ofta kreativitet under tidspress och med liten budget. Därför är de bra utifrån ett konkurrensperspektiv eftersom det sporrar oss att bli bättre. Vi deltar uppskattningsvis i ett tiotal tävlingar per år. De har blivit färre sedan konjunkturen vek ner.

Hur har ni som byrå utvecklats de senaste tio åren?

– De senaste tio åren har vi sett hur digitaliseringen kommit i gång på allvar vilket förändrar vårt sätt att arbeta. Det finns även andra utmaningar i branschen kopplat till vad våra kunder förväntar sig i form av leveranser. Våra timpriser ökar inte i samma utsträckning som våra kostnader. För bland annat digitala verktyg. Där har hela branschen en utmaning. De digitala verktygen gör det möjligt att arbeta effektivare göra mer på kortare tid men samtidigt ökar kraven från kunderna att göra ännu mer på ännu kortare tid samtidigt som de ekonomiska marginalerna kontinuerligt krymper. Det är en ekvation som inte går ihop på sikt.

Hur vill ni utvecklas de kommande tio åren?

– Företaget har i dag 450 medarbetare och kontor i Sverige och Finland där vår huvudsakliga marknad finns. Men vi har även haft några enstaka uppdrag i övriga Europa. Framåt är planen att växa och bli fler. Det grundar sig i att jag tror mycket på att vara många tillsammans i takt med att arkitektyrket blir mer komplext.  Vidare ska vi, när konjunkturen vänder, lyfta blicken utanför Sverige och Finland. Vår målsättning är att bli ett internationellt tongivande arkitektföretag.

Hur utvecklar sig lönsamheten och konkurrensen generellt i branschen?

– Den rådande konjunkturnedgången har skärpt konkurrensen mellan arkitektfirmorna betydligt. Vi ser svenska kollegor som kommer in på orter där man inte har verkat tidigare. Företag som är utsatta tittar bredare och går in på både nya områden och nya geografier. Men jag känner mig trygg i att vi står stadigt tack vare vår bredd. I grunden är konkurrens sund men just nu är det ganska tufft därute när den gemensamma kakan krymper. Utländska aktörer har funnits på den svenska 10-15 år men den konkurrensen har inte ökat. Man måste också kunna den lokala marknaden, vad kunderna förväntar sig och hur regelverket ser ut. Det utgör en tröskel som gör att utländska aktörer har svårt att etablera sig här samtidigt som det gör det svårare för oss att växa utomlands.

Hela branschen har fått strama åt sina organisationer och även vi till viss del. Vi har praktikanter på plats och känner ett ansvar för att hjälpa till så att inte arkitekter lämnar yrket.

Hur ser ni på förhållandet kvalitet/kostnad/hållbarhet?

– Vi har ett ansvar gentemot kunden att ge dem den bästa lösningen för den bästa pengen. Då är hållbarhet en förutsättning för att skapa byggnader som står över tid, som är energieffektiva och där människor mår bra. Ibland kan hållbara lösningar vara billigare genom att man tänker i ett längre tidsperspektiv.

Något vi jobbar mycket med i dag som vi är stolta över är transformation, det vill säga att användningen av en byggnad övergår i något annat. Där vill jag nämna den tillfälliga saluhallen vid Östermalmstorg som vi fick i uppdrag att formge parallellt med att vi ansvarade för renoveringen av den befintliga saluhallsbyggnaden. Den tillfälliga saluhallen har nu återuppstått som padelhall utanför Göteborg.

Det är ett exempel på att om vi får utrymme att skapa god arkitektur så skapar det även värden i form av hållbarhet genom att byggnaderna ses värda att återanvända. Vi ser också generellt att andelen transformationsuppdrag ökar. Det kan bli lite dyrare initialt men lönar sig i längden.