Styrräntan höjs med 0,5 till 0,75 procent

Dubbelhöjningen, som var väldigt väntad, är den första på 22 år.

Direktionens prognos är att räntan kommer att höjas ytterligare och ligga nära 2 procent i början av nästa år. Direktionen har också beslutat att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska snabbare under andra halvåret än vad som beslutades i april. Det framgår av ett pressmeddelande från Riksbanken.

Många ekonomier återhämtade sig snabbt under fjolåret. Men de obalanser som uppstått när efterfrågan ökat snabbare än utbudet har förstärkts av Rysslands invasion av Ukraina och nya pandemirelaterade restriktioner i Kina. Detta har drivit upp priserna på energi, olika insatsvaror och livsmedel. Att inflationen är hög i både Sverige och omvärlden är kännbart för hushållen och urholkar köpkraften. Centralbanker världen över stramar nu åt penningpolitiken för att kyla av den ekonomiska aktiviteten och få ner inflationen.

Liksom i omvärlden har prisökningarna i Sverige nu spridit sig allt mer och såväl varu- som livsmedels- och tjänstepriser stiger sedan början av året avsevärt mer än väntat. Företagens kostnader har ökat snabbt. Den starka efterfrågan har gjort att man kunnat föra över dessa till konsumentpriserna. Det finns även tecken på ett ändrat prissättningsbeteende på så sätt att företag höjt priserna ovanligt mycket i förhållande till hur mycket kostnaderna ökat.

Inflationen har stigit snabbt och väntas vara kvar över 7 procent under resten av året.  Risken har därmed ökat för att den höga inflationen ska bita sig fast i pris- och lönebildningen. Riksbanken behöver därför agera med penningpolitiken för att se till så att inflationen återgår till målet. På så sätt blir det tydligt för pris- och lönesättare att inflationsmålet fortsatt kan användas som riktmärke.

Direktionen bedömer att penningpolitiken behöver stramas åt mer än bedömningen i april och har därför beslutat att höja styrräntan från 0,25 till 0,75 procent. Prognosen för styrräntan har reviderats upp och innebär att räntan ligger nära 2 procent i början av nästa år. Direktionen har också beslutat att Riksbankens innehav av värdepapper ska minska snabbare under andra halvåret än vad som beslutades i april. Riksbanken kommer under andra halvåret att köpa obligationer för 18,5 miljarder kronor istället för som tidigare beslutat 37 miljarder. Med denna penningpolitik väntas inflationen sjunka tillbaka under nästa år och från 2024 vara nära 2 procent.

Det har varit kraftiga svängningar i inflationen och inflationsutsikterna är osäkra. Riksbanken anpassar som alltid penningpolitiken efter den ekonomiska utvecklingen och är beredd att höja styrräntan snabbare om det behövs för att säkerställa att inflationen kommer tillbaka till inflationsmålet.

Beslutet om styrräntan tillämpas från den 6 juli.