City hade under dessa första månader en riktigt bra omsättningsutveckling. Året som helhet blev dock historiskt för City. Cirka en fjärdedel av omsättningen för sällanköpsvaror försvann, och för restaurang- och caféverksamheter blev nedgången ännu större, ca. 45 procent.

Med stora tapp på så kort tid blir statistiken från SCB mindre precis. Därför redovisas inte utvecklingen under det gångna året i detalj, men följande trender har varit möjliga att se.

Gångtrafikflödena i City minskade under året på flera av mest intensiva stråken med 60 procent jämfört med samma period året innan.

Besökare blev mer målmedvetna med sina inköp när de väl besöker City under rådande speciella förhållanden. Under det tredje kvartalet (sommarsäsongen) återvände besökarna tillfälligt till viss del. Effekterna på City blev under detta kvartal därför inte så stora jämfört med det andra och fjärde kvartalet.

I konkurrensen mellan olika handelsplatser var det City som tappade mest relativt både externhandeln och malmarna.

Skillnaden mellan olika externa handelsområden blev också stor. Handelsplatser med ett stort inslag av volymhandel klarade sig bättre än rena köpcentrum (alla kvartal uppvisade samma mönster).

Inköp i volymhandelsbutiker upplevdes som relativt tryggt utifrån ett smittspridningsperspektiv samtidigt som de branscher man traditionellt återfinner i volymhandelsområden blev vinnare under coronapandemin.

Av malmarna hade turistberoende Gamla stan den svagaste utvecklingen med en nedgång på över 50 procent. Övriga malmar har klarat sig betydligt bättre även jämfört med City. Turisttappet fortsätter att påverka Gamla Stan mest samtidigt som boende på malmarna alltmer shoppar lokalt.

Med externhandeln i Storstockholm avses 25 större handelsområden utanför Stockholms innerstad i de närmaste tolv kommunerna.