Stockholmarna ser dystert på ekonomin
Det är beckmörkt, säger stockholmarna. Högre räntor, ökade el- och bensinpriser samt stigande livsmedelspriser gör att huvudstadens invånare är extremt dystra när det utvärderar sin privatekonomi. Och hushållens pessimism har bidragit till ett markant sämre stämningsläge även i näringslivet, vilket framgår i Stockholms Handelskammares senaste Stockholmsbarometer.
Under det tredje kvartalet sjönk Stockholmshushållens konfidensindikator med närmare 14 enheter till en ny rekordlåg nivå på 55, där 100 anger ett normalläge. Det är den lägsta noteringen någonsin sedan mätningarna började 2003.
–Det finns faktiskt ingen ljusglimt i vår mätning och allt pekar i princip nedåt. Att hushållen är så svartsynta är problematiskt eftersom det innebär lägre konsumtion, vilket i sin tur slår mot företagens omsättning och därefter på Stockholms arbetsmarknad. När hushållen sparar snurrar de ekonomiska hjulen långsammare och det ger i förlängningen ökad arbetslöshet och fler konkurser, säger Stefan Westerberg, chefekonom på Stockholms Handelskammare.
Stämningsläget hos företagen är också dåligt, även om det är väsentligt bättre än hos hushållen. Trenden är dock tydligt negativ. Näringslivets konfidensindikator sjönk under det tredje kvartalet med 12 enheter till ett värde på 88, där 100 anger ett normalläge.
Samtliga branscher uppger att det ekonomiska läget försämrats, men bland dysterkvistarna utmärker sig sällanköpshandeln med ett konfidensindikatorvärde på 75, samt hotell och restaurang som backade med 20 enheter till 87.
–Vi har en bred nedgång i näringslivet och många företag tampas med ökade kostnader och sämre försäljningssiffror. Ingen går oberörd genom en recession, men krisen slår olika hårt mot olika branscher. När folk måste prioritera det nödvändigaste är det nya kapitalvaror, utekvällar, nöjen och resor som får stryka på foten först, vilket syns i sällanköpshandeln samt hos hotell- och restaurangföretagen, säger Stefan Westerberg.
Även byggsektorn vittnar om dystra framtidsutsikter. Det är nu 83 procentenheter fler byggföretag som bedömer att utsikterna för byggmarknaden kommer att försämras på ett års sikt jämfört med de som tror på bättre tider, vilket är en historisk bottennotering.
–Byggbolagen sitter i en rävsax där räntor, leveransproblem och inflation driver upp drifts- och byggkostnader samtidigt som kunderna tappat köpkraft och slutat köpa nyproduktion på ritning. Bostadsbyggandet förväntas minska markant och det kommer få stora konsekvenser under mycket lång tid, vilket förvärrar bostadsbristen i Stockholm. Det är viktigt att politiken snabbt levererar reformer för ett ökat bostadsbyggande för att minska krisens effekter. Det kan handla om allt ifrån förenklade planprocesser, stötta hushåll som ska in på bostadsmarknaden samt reformer som ökar tillgången till byggbar mark, säger Stefan Westerberg.