Stigande priser på privatmarknaden enligt SHB
Globalt handelskrig, expansiva budgetar och lånefinansierade försvarssatsningar har präglat det senaste året. Nu ger ökad köpkraft och minskad osäkerhet en positiv skjuts till bostadsmarknaden.
Efter flera tuffa år ser svensk ekonomi ut att vända uppåt, med hushållen i täten. Hushållens köpkraft stärks och bostadspriserna väntas stiga under 2026, enligt Handelsbankens nya fastighetsrapport.
–Minskad osäkerhet kring tullhöjningar, inflation och räntor bäddar för bättre stämningsläge även på bostadsmarknaden och bland svenska fastighetsbolag, säger Handelsbankens chefsekonom Christina Nyman.
Bostadspriserna väntas stiga med omkring 6 procent under loppet av nästa år, enligt bankens prognos. Det beror på stigande inkomster, lägre räntor och antagna effekter av regeringens planerade förändringar av bolånetak och amorteringskrav.
–Vi räknar med ökad försäljningsaktivitet, men många hushåll har fortfarande pressad ekonomi. För unga vuxna är det fortsatt svårt att köpa bostad i storstäderna – även med dagens priser, säger Helena Bornevall, senior makroekonom.
Bostadsbristen har minskat i landet som helhet och nu uppger mindre än hälften, 44 procent, av kommunerna att det råder underskott på bostäder. Men de regionala förutsättningarna skiljer sig åt, där exempelvis var tredje Norrlandskommun uppger bostadsbrist. I storstadsregioner uppger 60 procent av kommunerna underskott på bostäder.
Samtidigt pressar höga bygg- och driftskostnader hyror och avgifter uppåt – inte minst för bostäder med fjärrvärme. Omkring 90 procent av bostadsrättsföreningar har fjärrvärme och möter snabbt stigande energikostnader. Samtidigt pågår upprustning av VA-system, där såväl investeringsbehov som taxorna skiljer sig kraftigt åt mellan kommunerna.
–Vi räknar med att höga driftskostnader fortsätter att ge tryck upp på hyrorna för både hyreslägenheter och bostadsrätter de kommande åren, säger Helena Bornevall.
